Syftet med den nya obligationen, vid namn Energy Efficiency Bond, är att minska energianvändningen i byggnader som i dag inte uppfyller kraven för att klassificeras som gröna. Obligationen möjliggör att resurser riktas mot energieffektiviseringsåtgärder, så som smart styrning och modern ventilation.
Karin Göransson, chef för ränteförvaltningen Handelsbanken Fonder, menar att fastighetsbolag har kommit långt när det gäller att styra finansiering mot gröna projekt. Hon förklarar att Handelsbanken Fonder har investerat i flera gröna obligationer från många bolag i sin ränteförvaltning under lång tid, men att de länge känt att det borde finnas ännu mer effektiva sätt att göra detta.
[ Annons ]
– En vanlig utmaning är att bolagen ofta rapporterar antalet certifierade fastigheter snarare än faktiska energibesparingar. Därför kontaktade vi Vasakronan som vi vet är väldigt duktiga i dessa frågor och det blev starten för ett fint samarbete. Tillsammans diskuterade vi fram en lösning för hur man kan finansiera fastigheter som ännu inte är gröna men som skall förflyttas till att bli mer energieffektiva, säger Karin Göransson.
Obligationen emitteras av Vasakronan och omfattar investeringar på 260 miljoner kronor fram till och med år 2030, med årlig rapportering av uppmätt minskning av energianvändning och koldioxidutsläpp.
Handelsbanken Fonder är ensam investerare i obligationen, som fördelas över flera fonder där Handelsbanken Hållbar Global Obligation får störst tilldelning. SEB har bidragit med expertis kring dokumentation och strukturering av obligationen.
[ Annons ]
Hur fungerar fonden mer exakt? Får ni payback när energieffektiviseringsåtgärderna genererar avkastning?
– Vi får inget extra betalt utan den fungerar som en helt vanlig grön obligation. Fördelen är att rapporteringen blir tydligare och att finansieringen uteslutande används till att energieffektivisera, säger Karin Göransson.
