Att arbeta med så kallad nudging, en form av beteendepåverkan, har blivit allt vanligare, inte minst inom hållbarhetsområdet. Metoden brukar enkelt förklaras som att man ”knuffar” personer att göra val som är till fördel för dem – och för samhället i stort – utan att ta bort den fria viljan.
Ett sådant initiativ har nyligen involverat de boende i två av Stena Fastigheters flerbostadshus i Malmö. Under ett års tid har de kunnat följa sin egen vattenanvändning i duschen. Totalt minskade vattenförbrukningen med nio procent i de 37 lägenheterna.
[ Annons ]
– Projektet inleddes i slutet av 2024, då en digital produkt som installeras direkt i duschen och som visar vattenmängd, temperatur och duschtid sattes in i lägenheterna, berättar Klara Larsson, miljösamordnare på Stena Fastigheter, som tillsammans med kommunala Sydvatten står bakom projektet.
Parallellt fick de boende löpande information om projektet och konkreta tips på hur de kan minska sin vattenanvändning i vardagen.
– Det var först ett halvår in i projektet, i samband med att vi började dela enklare tips, som vi såg en tydlig effekt. Tipsen kunde till exempel vara att ha en bringare med vatten i kylen i stället för att spola länge för att få fram kallt vatten, säger Klara Larsson.
Det finns trots allt klara begränsningar för vad man kan uppnå med just nudging
Linda Lindström är beteendestrateg och medgrundare av byrån Beteendelabbet. Hon har länge arbetat med frågor som rör nudging. I en tidigare intervju med Fastighetstidningen förklarar hon att metoden kan vara en del av lösningen på några av de utmaningar vi står inför, och att den är särskilt effektiv i gapet mellan vilja och handling.
– Men det finns trots allt klara begränsningar för vad man kan uppnå med just nudging. Ofta förväntar sig kunden att det ska vara en quick-fix som ska ge stor förändring, vilket man inte kan garantera, sade hon bland annat då.
I samma intervju varnar Linda Lindström för att övertolka resultat i jakten på enkla lösningar. Hon lyfter Allmännyttans duschklocka som exempel – en kampanj som pågick för några år sedan där hushåll fick ett timglas med sugpropp för att duscha kortare.
I ett kontrollerat fältexperiment mättes vattenförbrukningen under tre månader och en minskning kunde ses i husen där klockan användes. Samma trend fanns dock även i kontrollhuset utan duschklockor. Sannolikt handlade det om en kalendereffekt, menade Linda Lindström.
Även om projektet nu formellt är avslutat ser vi fortfarande att förbrukningen håller sig på en lägre nivå
I Stena Fastigheters fall har man inte haft något kontrollhus att jämföra resultaten med. I stället har man använt sig av historisk data och tittat på hur vattenförbrukningen i de aktuella husen sett ut tidigare år.
– Jag kan inte med säkerhet säga att minskningen inte beror på andra omständigheter. Men alla lägenheter har varit uthyrda under båda perioderna, och generellt brukar antalet boende i respektive lägenhet vara detsamma över tid, säger Klara Larsson.
Det är inte heller möjligt att dra några slutsatser kring om det är enskilda hyresgäster som känt sig extra sporrade att spara vatten och därmed påverkat snittet.
– Vi gör bara vattenmätningar på huskroppsnivå och inte på enskilda lägenheter. Så det är en helhetsbild vi får fram och kan jämföra med.
Oavsett ser Klara Larsson positivt på resultatet och menar att projektet har väckt tankar hos de flesta boende.
– I slutet av projektet följde vi upp med en enkätundersökning till alla hushåll. De flesta uppger att de numera tänker på att inte duscha lika länge och att de sett positivt på initiativet. Och även om projektet nu formellt är avslutat ser vi fortfarande att förbrukningen håller sig på en lägre nivå.
