Matavfallsobligatoriet är ett EU krav, separat insamling av bioavfall träder i kraft den 1 januari 2024. I Sverige har regeringen ställt krav på att kommunerna ska vara igång senast den 31 december 2023.
Stockholm valde att gå före. Från den 1 januari i år ska alla Stockholmare sortera ut sitt matavfall. Många gör det redan frivilligt, i dag sorteras knappt 30 procent av matavfallet ut, målet är minst 75 procent.
[ Annons ]
Trots att det idag alltså är obligatoriskt har hela 39 procent av fastighetsägarna av flerbostadshus ännu inte beställt tjänster för matavfall. Detta enligt färska siffror från Stockholm vatten och avfall.
En del fastigheter har fått lite längre tid på sig. Fastigheter som har säckhämtning, mobil eller stationär sopsug utan separat nedkast för matavfall, träder obligatoriet i kraft först den 1 juli 2024. Dessa undantag uppgår till 13 procent (varav 12 procent är fastigheter som har säckhämtning).
Struntar man i matavfallssortering kan man av miljöförvaltningen åläggas att betala vite. Men då leveranser av de kärl som behövs är försenade är det nog inget eftersläntrarna behöver oroa sig för i nuläget.
Alexandra Fleetwood, pressansvarig på Stockholm Vatten och Avfall, berättar att det kom in väldigt många anmälningar i slutet av året. 2 640 flerbostadshus beställde kom in med anmälan förra året, 56 procent av anmälningarna kom in mellan oktober och 20 december.
– Därför har vi just nu vissa logistikutmaningar. Det kommer att dröja till slutet av det första kvartalet innan vi levererat alla kärl, säger Alexandra Fleetwood.
De som bor i villa får kärlen levererade vare sig de har anmält sig eller inte. För flerfamiljsfastigheter krävs det en anmälan.
– Förseningar av leverans av kärl beror till viss del även på att de som hämtar avfallet saknar nycklar då matavfall och restavfall hämtas av olika fordon. Det är därför viktigt att fastighetsägare hjälper till att dela ut ytterligare nycklar till soprummen, säger Alexandra Fleetwood.
Jag tycker att man ska se matavfallsortering som något positivt.
I fastigheter där det är svårt att hitta utrymmen för att hantera matavfall kan Miljöförvaltningen bevilja undantag. Man räknar med att ungefär 10 till 15 procent av fastigheterna kan komma att få dispens.
Än så länge finns även möjlighet att istället ha matavfallskvarn. Men Naturvårdsverket utreder för närvarande om det ska accepteras som alternativ, så det kan komma att ändras.
– Och jag tycker att man ska se matavfallsortering som något positivt, även om jag kan förstå att det är krångligt i vissa fastigheter, säger Alexandra Fleetwood.
Om det är något vi verkligen behöver i rådande energikris så är det tillgång till lokalt producerad energi.
Även avloppsslammet rötas idag till biogas. Men där blandas det som malts ner i avfallskvarnen med läkemedelsrester i urin och andra kemikalier som egentligen inte ska vara där.
– Med bra utsortering kan man både göra biogas och få fram biogödsel som kan spridas på åkrarna. Hamnar matavfallet i den vanliga soppåsen så går det visserligen till förbränning och blir till fjärrvärme. Men matavfallet är ofta blött och gör att resten ofta brinner dåligt. Sorterar man däremot ut det så får man väldigt rena fraktioner. Om det är något vi verkligen behöver i rådande energikris så är det tillgång till lokalt producerad energi. På bara tre veckor kan en påse matavfall rötas till biogas, som kan användas till att både köra bil och till el och värme, säger Alexandra Fleetwood.
