Problemet har varit känt länge. Andelen återkrav av bostadsbidrag har varit mycket stor beroende på hur ansökningsförfarandet är konstruerat. Bidraget baseras på den beräkning av inkomst det närmaste året som den sökande ska ange. Om det senare visar sig att denna ”gissning” inte stämmer så kan man plötsligt stå i skuld till staten, och inte sällan är det felberäknade överskottet inte längre kvar på kontot.
Det har från flera håll länge krävts att detta måste åtgärdas. Nu ska det alltså ske. Ett införande av nya inkomstunderlag för bostadsbidrag, månatligt baserade på aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket, väntas leda till att bostadsbidraget nästan alltid kommer att betalas ut med ett korrekt belopp redan från början.
[ Annons ]
Men den som följt debatten frågar sig säkert: har inte Försäkringskassan redan detta uppdrag?
Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) säger sig ha förståelse för viss förvirring.
– Det kan vara lite svårt att hänga med i turerna eftersom vi pratat om detta under en längre tid.
[ Annons ]
Första steget var att i budgetpropositionen för 2024 avsätta 10 miljoner kronor för att Försäkringskassan skulle påbörja arbetet. I budgeten för 2025 avsattes ytterligare medel för att Försäkringskassan skulle fortskrida med analysen av vilka IT-investeringar som behövde göras.
– Vad vi nu gör är att ge Försäkringskassan startuppdraget att faktiskt börja bygga systemet, för att i januari 2027 kunna börja med månadsberäkningar, säger Anna Tenje.
Med tanke på hur efterfrågad och nödvändig denna reform är låter det otroligt omständligt?
– Att det finns goda grunder att genomföra något sammanfaller inte alltid med att det är enkelt att göra det. För att införa månadsberäkningar har vi varit tvungna att genomföra omfattande moderniseringar av Försäkringskassans tekniska plattform. De system som idag används är gamla och har inte den automatiseringsgrad som krävs för att kunna göra månadsberäkningar, säger Anna Tenje.
Det handlar om stora belopp. Fastighetstidningen begärde tidigare ut en redovisning av fördelningen av återkrav från Försäkringskassan. Kronofogdemyndigheten tvingades förra året hantera 17 200 återkrav om totalt 567 miljoner kronor. Det handlar om exempelvis sjukpenning, bostadsbidrag och föräldrapenning. Men den absoluta majoriteten, 11 100 ärenden, gäller bostadsbidrag. År 2022 var det betydligt färre återkrav, sammanlagt cirka 3 100 stycken med en sammanlagd skuld på 253 miljoner kronor.
– Vi kan nu undvika onödiga återkrav där barnfamiljer hamnar i en situation där man behöver betala tillbaka en större summa som man inte räknat med i efterhand. Något vi verkligen vill undvika, säger Anna Tenje.
Men hon påpekar att det finns fler anledningar.
– Det här uppdraget ligger också i linje med vår tydliga prioritering att minska felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.
Anna Tenje anser att för att upprätthålla legitimitet och förtroende för det gemensamma välfärdssystemet så är det viktigt att slå vakt om att skattebetalarnas pengar går till de personer som har rätt till ersättningen.
Det är svårt att säga om personer har avstått att söka just på grund av risken för återkrav.
Förra året blev fyra av tio helt eller delvis återbetalningsskyldiga, på grund av att de haft en högre årsinkomst än den som legat till grund för det utbetalda bostadsbidraget. Enligt Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) kan återkraven av bostadsbidrag genom reformen minska med mer än 90 procent.
Bedömer du att risken för återkrav fått många att avstå från att söka bostadsbidrag? Kan det i sådana fall innebära en ökning av statens kostnader för bostadsbidrag?
– Det är svårt att säga om personer har avstått att söka just på grund av risken för återkrav. Många hävdar det, och det kan mycket väl vara så. Men då vill jag samtidigt understryka att de kontroller och den byråkrati som krävts för återkraven också kostar pengar. Så med en högre automatiseringsgrad, och att det nu blir lättare att göra rätt från början, kommer vi snarare att spara pengar, säger Anna Tenje.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, har tidigare påpekat hur det inte enbart ställer till privatekonomiskt trassel, utan får implikationer på hela den sociala bostadspolitiken. En skuld hos Kronofogden gör det exempelvis mycket svårt att söka en ny bostad om man blivit uppsagd, eftersom man kanske inte lever upp till tillträdeskraven.
Det uppdrag som Försäkringskassan nu får förmodas lösa denna specifika problematik. Men då det kommer allt tätare larm om att andelen utsatta på bostadsmarknaden hela tiden ökar hörs allt fler röster om att en större reform av bidragssystemet är nödvändig.
Tidigare har SKR, Sveriges allmännytta, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna samstämmigt betonat hur bostadsbidraget kraftigt urholkats. I reda siffror handlar det, enligt siffror från Försäkringskassan, om att antalet bostadsbidragstagare minskat med 21 procent de senaste fem åren. Riksrevisionen konstaterade i en rapport förra året att bidraget inte längre ger förutsättningar för resurssvaga hushåll att efterfråga en god och tillräckligt rymlig bostad.
Men Anna Tenje har varit kallsinnig. Intervjuad i Fastighetstidningen i mars menade hon att höjda bostadsbidrag minskar drivkrafterna till arbete och egen försörjning.
En inställning hon håller fast vid.
– Men vi har en bred diskussion och jag deltar gärna i debatten kring bostadsbidragets vara eller icke vara. Men man ska ju vara medveten om att det är en förmån som är inkomstbeprövad och därmed har marginaleffekter. Och då vet vi att det påverkar arbetskraftsdeltagandet.
Inkomstgränserna har varit desamma sedan 2021. För att kunna få fullt bostadsbidrag får en ensamstående inte tjäna mer än 150 000 om året. Inte heller har hyresgränserna höjts i takt med högre hyror. Sedan 1997 har boendekostnaderna som bidraget tar hänsyn till legat fast, trots att hyrorna har fördubblats.
Siffror Anna Tenje väl känner till. Men hon menar att det är viktigare att titta på andra sätt att stärka hushållen i en lågkonjunktur än bidrag som enligt henne riskerar att leda till minskat arbete.
– Regeringen följer dock denna fråga mycket noga, inte minst inför budgeten 2026. Att stå på hushållens sida har varit väldigt viktigt med tanke på lågkonjunktur och handelskrig. Vi kommer att återkomma närmare i budgeten för 2026 hur vi ämnar stötta hushållen.
