Kronofogden konstaterar en mångdubbling av antalet återkrav av utbetalningar från Försäkringskassan de senaste åren. En stor det av dessa är felaktiga bostadsbidrag.
Det är Dagens Nyheter som granskat mängden återkrav från Försäkringskassan som Kronofogdemyndigheten tvingas hantera. År 2022 handlade det om cirka 3 100 återkrav med en sammanlagd skuld på 253 miljoner kronor. Förra året: 17 200 återkrav om totalt 567 miljoner kronor.
Det handlar exempelvis om sjukpenning, bostadsbidrag och föräldrapenning.
[ Annons ]
När Fastighetstidningen ber Försäkringskassan att redovisa fördelningen visar det att den absoluta majoriteten är bostadsbidrag. Det senaste året handlar det om 11 100 ärenden som överlämnats till Kronofogden.
Den allmänna förklaringen att det skett en kraftig ökning av ärenden som gått vidare till Kronofogden är den lagändring som genomfördes den 1 september 2022. Tidigare var Försäkringskassan tvungna att först ansöka om betalningsföreläggande, alternativt gå via domstol.
Nu skickar Försäkringskassan återbetalningskrav till Kronofogden om en person inte betalat skulden inom två månader.
Förklaringen att andelen bostadsbidrag är så stor får sökas i hur ansökningsförfarandet är konstruerat. Den sökande ska ange en beräkning av vilken inkomst man räknar med det närmaste året. Bidraget baseras på det.
Men det innebär att om denna ”gissning” inte stämmer så kan man plötsligt stå i skuld till staten, och inte sällan är det felberäknade överskottet inte längre kvar på kontot.
Ett rent privatekonomiskt problem i första hand. Men Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, konstaterar att det får stora konsekvenser för den sociala bostadspolitiken.
– För den som har en skuld hos Kronofogden blir det mycket svårt att söka en bostad eftersom man kanske inte lever upp till tillträdeskraven. Om man redan har en fast bostad kan man såklart också få problem att kunna betala sin hyra när man blir skuldsatt, säger Martin Lindvall.
Hemlöshet är den yttersta, och inte helt ovanliga, konsekvensen.
Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag av Socialdepartementet att byta till månatlig avläsning av inkomstuppgifter. På så vis skulle merparten av nuvarande skuldfälla undvikas.
– Det skulle definitivt lösa mycket av just denna specifika problematik, konstater Martin Lindvall.
Men då andelen utsatta på bostadsmarknaden hela tiden ökar menar han att det bara kan ses som en temporär förbättring av systemet. En större reform av bidragssystemet är nödvändig.
– I dag är det en väldigt begränsad grupp som har rätt till bostadsbidrag. Det måste utvidgas. Bidragsdelen är dessutom beräknad på hyresnivåer som inte längre är aktuella. Det är inte rimligt, säger Martin Lindvall.
