De svenska reglerna, vilka delvis bygger på EU-rätt, har i ett internationellt perspektiv ansetts vara onödigt strikta, och också visat sig inte överensstämma med EU-rättsliga principer i de delar som gäller de så kallade riktade ränteavdragsreglerna. Enligt EU-domstolen strider de svenska riktade ränteavdragsreglerna mot principen för etableringsfrihet i EU-rätten.
Nu vill regeringen lätta på den på bördan.
[ Annons ]
– En ny modell för beräkning av ränteavdragen i en koncern samt höjning av taket i förenklingsregeln är välkommet, säger Fastighetsägarna, säger Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige
Det är efter viss omarbetning som regeringen skickat förslagen om om förenklade och förbättrade regler om ränteavdrag vidare till lagrådet.
– Fastighetsägarna välkomnar regeringens förslag i lagrådsremissen, det är en efterlängtad reform som kommer att underlätta tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna för företagen och som också bidrar till att företagen verkligen får möjlighet att utnyttja de ränteavdrag man faktiskt är berättigad till enligt det underliggande EU-direktiv som styr de svenska reglerna om de allmänna ränteavdragsreglerna.
[ Annons ]
Regeringen följer i huvudsak de förslag som utredningen SOU 2024:37 om förbättrade ränteavdrag för företag lade fram men gör vissa avsteg som leder till en mindre strikt tillämpning. Exempelvis hade utredningen föreslagit en skärpning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna rörande koncerninterna lån vid förvärv av andelsrätter inom koncernen.
Regeringen väljer att inte gå vidare med denna del av utredningens förslag (alltså de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. När det gäller de allmänna ränteavdragsreglerna föreslås för koncerner en modell för koncernutjämning av ränteavdragen som betyder att man lägger samman positiva och negativa räntenetton i en pott och fördelar ut bland koncernföretagen utifrån ett gemensamt avdragsunderlag.
Den nya beräkningsenheten omfattar dock endast företag med koncernbidragsrätt, det vill säga inte handelsbolag. Utöver en ny koncernutjämningsmetod föreslås en höjning av taket i den så kallade förenklingsregeln från 5 miljoner till 25 miljoner i negativt räntenetto. Härutöver föreslås bland annat så kallad evig rullning av outnyttjade negativa räntenetton, idag finns dessa kvar i endast sex år.
– Vi ser att den nya beräkningsmodellen för ränteavdrag i en koncern är mycket bra och kommer att leda till betydande lättnader för våra koncerner och enskilda fastighetsföretag, säger Ulrika Hansson,
Hon hade hoppats på att höjningen av taket i förenklingsregeln från 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor kunde träda i kraft redan från inkomståret 2025, som på grund av ett förändrat ränteläge drabbar många fastighetsföretag hårt.
– Men så blir dessvärre inte fallet. Vi hade också hoppats att koncerner med handelsbolag i strukturen hade fått rätt att utan skattekonsekvenser omstrukturera så att verksamheten i dessa handelsbolag hade kunnat övergå till aktiebolag för att kunna nyttja reglerna om koncernutjämning. Nu fortsätter diskrimineringen av denna företagsform i koncernerna. Det är beklagligt, anser Ulrika Hansson.
Men hon menar att totalt sett torde regeringens förslag leda till mindre osäkerhet och lättare tillämpning.
Regeringen avstår från att lägga fram ett särskilt undantag för offentliga infrastrukturprojekt, något som utredningen bedömt som onödigt i ljuset av de övriga förbättringar som görs, men som man ändå lagt fram ett skarpt förslag på, vilket utredningens direktiv påkallade. Många remissinstanser inklusive Fastighetsägarna pekade dock på behovet under remissomgången. Om ett infrastrukturundantag ska införas anser regeringen att det är viktigt att kostnaden för ett sådant undantag kan motiveras med ett effektivt regelverk som ger önskat resultat. Ett sådant önskat resultat kan vara i form av ökade satsningar på infrastrukturprojekt från både privat och offentlig verksamhet. Baserat på den kritik som lämnats mot utredningens utformning av förslaget till infrastrukturundantag anser regeringen att utformningen kan behöva ses över, därmed läggs inte något skarpt förslag i den aktuella lagrådsremissen.
– Vi hoppas att regeringen följer upp utredningens förslag om infrastrukturundantag, detta är en viktig åtgärd för att få fart på produktion av bostäder och annan viktig infrastruktur, säger Ulrika Hansson.
