Nyligen avslutades remissrundan för den så kallade Klimatanpassningsutredningen, som haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att effektivisera Sveriges klimatanpassning. Ett av de mer uppmärksammade förslagen är en ny medfinansieringslag, där kostnader för klimatanpassning delvis ska kunna läggas på enskilda fastighetsägare, även när åtgärderna inte leder till ett ökat värde på den berörda fastigheten – något som mötts av både ris och ros.
Hos Riksbyggen är tonen särskilt kritisk, och förslaget avfärdas helt.
[ Annons ]
– Klimatförändringarna påverkar hur vi bygger, förvaltar och värderar fastigheter. Klimatrisker är affärsrisker. Fastighetsbranschen har ett ansvar att bidra till resilienta bostäder, men ingen aktör kan lösa detta ensam. Förslaget om att tvinga fastighetsägare till medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder är att gå för långt, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.
Hon menar att förslaget riskerar att skapa en obalans där privatägda fastighetsägare bekostar åtgärder som även gynnar närliggande områden, utan att dessa områden är skyldiga att betala.
Likaså hos Fastighetsägarna ger man tummen ner, men öppnar samtidigt för en annan väg framåt. I sitt remissvar föreslår man att staten utvecklar en modell för frivillig samfinansiering där det offentliga – stat, kommun och fastighetsägare – bidrar i proportion till samhällsnytta och det värde som skapas.
Redan i våras framhöll Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, att en sådan fördelningsmodell vore både mer legitim och ekonomiskt rimlig jämfört med det förslag som i dag ligger på bordet.
– Vi säger inte nej till att fastighetsägare medfinansierar, men vi menar att värdestegringsprincipen ska gälla, alltså att fastighetsägare bidrar till finansieringen när åtgärden tydligt ökar fastighetsvärdet men inte annars, sade han då.
Desto mer positiva till förslaget är en av de i sammanhanget tyngsta remissinstanserna, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Samtidigt tycker de att sättet förslaget är tänkt att fungera på är för komplicerat och svårt att överblicka, och därför tveksamt om det går att genomföra i mer än ett fåtal fall.
– Förslaget innebär en möjlig ekonomisk lösning i enskilda fall men många frågor kvarstår när det gäller att finansiera klimatanpassningsåtgärder. Diskussionen mellan stat, kommun, region och fastighetsägare måste komma framåt och SKR kommer därför att initiera samtal mellan parterna, säger Eva-Lena Öman, ordförande för SKR:s samhällsbyggnadsberedning.
Däremot råder det större samsyn kring utredningens andra förslag, att tvinga kommuner att ändra eller upphäva detaljplaner i områden med hög risk för exempelvis översvämning eller skred. Både Fastighetsägarna, SKR och flera andra remissinstanser uttrycker att en sådan ändring innebär alltför stora ingrepp i det kommunala självstyret, samtidigt som det statliga ansvaret är för litet.
SKR anser dessutom att förslaget inte har utretts tillräckligt noggrant.
”Det saknas bedömningar både av omfattningen av de problem man vill lösa, nyttan med kravet, de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare respektive kommun, och konsekvenserna för övrig planläggning”, skriver de i sitt remissvar.
