Hyresgästföreningen kräver att systemet med oberoende skiljeman på hyresmarknaden avskaffas i sin nuvarande form. I första hand vill föreningen ersätta det med en ny modell byggd på partssammansatt tvistlösning. Om systemet ändå ska finnas kvar måste det enligt Hyresgästföreningen göras om i grunden, med betydligt högre trösklar för att över huvud taget nå fram till en skiljeman.
Föreningens huvudinvändning är att tvistlösningen överanvänds. Enligt Hyresgästföreningens egna uppgifter gick under 2026 omkring 15 procent av allmännyttans förhandlingar vidare till den partssammansatta tvistlösningen HMK, medan över 70 procent av de förhandlingar som Fastighetsägarna företrädde gick vidare till oberoende skiljeman. Tanken var att förfarandet skulle användas restriktivt, som en sista utväg. Så ser det inte ut, menar föreningen.
– Vi kan inte ha en tvistlösning som släpper fram oseriösa aktörer utan att kontrollera om parterna verkligen har tagit sitt förhandlingsansvar på allvar. Tanken var att tvistlösningen skulle användas restriktivt. Men när över 70 procent av Fastighetsägarnas förhandlingar går vidare till skiljeman är det inte längre restriktivt, säger förbundsordförande Marie Linder.
I sitt utspel går Hyresgästföreningen ett steg längre än att tala om överanvändning. Föreningen beskriver hur förfarandet enligt dem används av två parter med gemensamma intressen, som driver en skenförhandling till skiljeman för att få igenom hyreshöjningar, och talar om oseriösa aktörer som rundar systemet genom att utge sig för att företräda hyresgäster. Några namn nämns inte.
Fastighetsägarna avvisar kravet på att avskaffa den oberoende skiljemannen, men medger samtidigt att systemet behöver reformeras. Att förfarandet används i stor utsträckning är enligt organisationen inte ett tecken på missbruk, utan på att det behövs en rättssäker väg att avsluta förhandlingar som strandat.
– Att tvistlösningen används i stor utsträckning visar att det behövs en fungerande och rättssäker väg att avsluta förhandlingar där parterna inte lyckas nå en överenskommelse. Den oberoende tvistlösningen behöver därför finnas kvar, men samtidigt utvecklas så att förhandlingarna blir mer effektiva och transparenta, säger Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige.
Samtidigt gör Anders Holmestig en markering i samma riktning som Hyresgästföreningens kritik. För att systemet ska ha legitimitet måste parterna vara oberoende av varandra och faktiskt företräda de intressen de utger sig för att företräda.
– Fastighetsägarna står därför inte bakom upplägg där en hyresgästorganisations oberoende kan ifrågasättas. Seriösa förhandlingar och tvistlösning ska ske mellan oberoende parter, säger Anders Holmestig.
Varken Hyresgästföreningen eller Fastighetsägarna namnger vilka aktörer de syftar på. Men det handlar alldeles uppenbart om Föreningen för Sveriges Hyresgäster (FSH) och Hyresbostadsägarna. Det har hävdats att organisationerna är nära sammanlänkade och att hyresgäster ansluts kollektivt. Kopplingen tillbakavisas av båda.
FSH:s ordförande Niclas Blåklinth avvisar bilden. Han pekar på den aktuella förhandlingen, där hyresvärdssidan yrkade på 5 procents höjning medan FSH argumenterade för 2 procent. Skiljemannen landade på 3,2 procent, en nivå FSH enligt Niclas Blåklinth var tydlig med att den var för hög. Det är svårt att förena med påståendet om en skenförhandling, menar han. FSH beskrivs som en ideell och demokratiskt styrd organisation med årsmötet som högsta organ, över 700 medlemmar och ett förhandlingsmandat som godtagits av hyresnämnden och lagts till grund för skiljeförfarandet.
På Fastighetstidningens fråga om hur oberoendet ska uppfattas, när hyresgästerna ansluts kollektivt och representationen av deras intressen är svår att urskilja, svarar Niclas Blåklinth att FSH enbart företräder hyresgästintresset, genom hyresförhandlingar, boinflytande och aktiviteter i bostadsområdena. Kollektiva medlemsformer är enligt honom varken nya eller unika. De används av flera hyresgästföreningar, och även Hyresgästföreningen har historiskt tillämpat kollektivanslutning. Medlemmarna informeras om att de när som helst kan lämna, men få gör det.
Både Niclas Blåklinth och Hyresbostadsägarnas Einar Jansson tillbakavisar påståendet att samma personer skulle framträda på både hyresvärds- och hyresgästsidan, liksom stämpeln oseriös. Einar Jansson vänder på frågan och undrar vad som skulle vara oseriöst med att starta en ny fastighetsägarförening, ta in välrenommerade styrelseledamöter, bygga en avtalsportal och rekrytera medlemmar. Han lägger också till en egen udd, och framhåller att insinuationerna indirekt kommer från Fastighetsägarna, som han beskriver som en konkurrent till Hyresbostadsägarna.
– Vad Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna verkar göra är att ur olika ståndpunkter sätta sig över bedömningar i hyresnämnden och förklara andra organisationer än sina egna som oseriösa för att behålla sitt förhandlingsmonopol, säger Einar Jansson, som hävdar att monopolet genererar de två parterna 300 miljoner kronor om året.
Bilden av hur nära FSH och Hyresbostadsägarna står varandra går tydligt isär mellan parterna, och lär återkomma i olika varianter framåt. Men klart är att systemet med oberoende skiljeman, infört för det privata beståndet så sent som 2023, redan ifrågasätts från flera håll samtidigt. Med mindre än två veckor kvar till valet den 13 september är det en fråga som riskerar att följa med in i nästa mandatperiod, oavsett vem som bildar regering.
FAKTARUTA: Hyresgästföreningens krav på en ny tvistlösning
- Stärka parternas förhandlingsansvar och skapa bättre balans.
- I första hand bygga på en partssammansatt modell för den privata hyresmarknaden.
- Tydligt utgå från och premiera lokala förhandlingar och förutsättningarna för varje fastighet.
- Utveckla medlingsfunktionen och möjligheten att återförvisa förhandlingar.
- Säkerställa att bara riktiga tvister mellan oberoende parter kan gå vidare.
- Göra tvistlösning till en sista utväg.
FAKTARUTA: Fastighetsägarnas förslag till förbättringar
- Ge alla hyresvärdar tillgång till tvistlösning.
- Korta tiden som förhandlingar måste pågå innan parterna kan vända sig till skiljeman från tre månader till sex veckor.
- Införa tydliga kriterier för vilka faktorer som ska ligga till grund för hyresjusteringar.
- Kräva att skiljemannen motiverar sitt beslut.
- Göra beslutet direkt gällande.
- Införa tydliga regler i lagen för hur skiljeförfarandet ska gå till.
- Tydliggöra att skiljemannen som regel ska använda extern ekonomisk expertis.

