Grannskap ska testas i framtidens skyddsrum

I höst startar projektet Grannar under jord, där en fysisk prototyp av ett skyddsrum ska byggas upp och användas för att testa hur människor agerar i olika krissituationer. Bakom initiativet står HSB i samarbete med designbyrån Antrop.

– Vi vill utforska skyddsrummet som en social plats, där grannar behöver kunna fungera tillsammans i en pressad situation. Hur organiserar man sig? Hur hanterar man oro och irritation? Hur tar man hand om barn och äldre, och hur hanterar man ensamhet? Och vad händer om man inte känner varandra sedan tidigare, ens i fredstid? Det är frågor vi kommer ställa oss, säger Emma Sarin, chef för utveckling och hållbarhet på HSB ProjektPartner.

Exakt vilka scenarier och uppdrag deltagarna kommer att ställas inför är ännu inte klart. Förhoppningen är dock att få en variation bland deltagarna vad gäller ålder, kön och om de känner varandra sedan tidigare, förklarar Emma Sarin.

[ Annons ]

– Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt stadie. Men när vi tittar på exempelvis Ukraina ser vi att ett mer troligt scenario är att man behöver uppsöka skyddsrummet många gånger under kortare perioder, snarare än att man befinner sig där under en längre, sammanhängande tid. Det är en av utgångspunkterna.

Projektet är tänkt att pågå fram till våren nästa år. Därefter ska resultaten samlas i en handbok med lärdomar och konkreta verktyg som kan användas av bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och andra aktörer i branschen.

– Vår förhoppning är att testerna ska ge oss bättre svar på om man kan träna grannskap i fredstid för att de ska fungera bättre i kristid – och i så fall vilka typer av insatser som kan bidra till det, säger Emma Sarin.

[ Annons ]

Trots att den här typen av praktiska tester är ovanliga är Grannar under jord inte det första initiativet att undersöka hur människor reagerar och fungerar i extrema eller begränsade miljöer. Ett annat test planeras av AB Kristianstadsbyggen (ABK), där 60 personer ska tillbringa sex timmar i ett skyddsrum.

Än går det inte att säga något om hur testet kommer att utfalla – det genomförs först den 24 september. Men när Fastighetstidningen intervjuade Jonas Rosenberg, kommunikationschef på ABK, tidigare i våras lyfte han fram en fråga som redan i planeringsstadiet visat sig värd att ta på allvar: Vem tar ansvaret inne i rummet?

– Vi har identifierat att det hade kunnat underlätta i skarpt läge att ha en organisation i samhället för att ha någon eller några skyddsrumsansvariga som snabbt kan ta initiativet och styra upp en grupp skyddssökande kring exempelvis att veva ventilation, distribuera vatten och hantera toaletterna, sade han.

Han ser också ett värde i att sprida mer grundläggande kunskap om hur ett skyddsrum faktiskt fungerar.

– Man måste hjälpas åt för att ventilationen ska fungera, det finns inget underlag att sitta eller ligga på annat än det man själv tar med sig, toalettbestyr görs i plasttunnor – det är saker som många inte känner till. Vi hoppas kunna bidra till ökad medvetenhet om vad man bör ha – och inte ha – med sig i ett skyddsrum.