Årets tema på Building Sustainability var ”Globala utmaningar – lokala lösningar” och lockade över 400 deltagare till en av de största konferenserna om hållbart samhällsbyggande. Några kom också till Münchenbryggeriet i Stockholm med hopp om att få något av priserna i Sweden Green Building Awards, som delades ut senare på kvällen.
Några av de saker som avhandlades var ”Att göra affärer inom planetens gränser”, ”EPBD och införande av gränsvärde för klimatpåverkan”, och ”Klimatpåverkan från gipsskiva till Scope 3”. I vimlet fick Fastighetstidningen fatt i två huvudtalare och en arrangör för att fånga vad som är i topp på hållbarhetsagendan med en dryg månad kvar av 2025 – och möjligen vad som kommer vara hetast 2026.
[ Annons ]
Sara Gorton, hållbarhets- och innovationsdirektör på Skanska, är en av de nominerade till utmärkelsen Årets person inom hållbart byggande. Också här för att vara en av paneldeltagarna i en framtidsspaning.
– Och förhoppningsvis får Skanska också ta emot lite priser. Vi är nominerade i fyra olika projektpriser.
Ditt panelsamtal har ännu inte satt i gång, men vad kommer du att göra för trendspaning där?
– Något som vi behöver diskutera är just att hållbarhetsfrågorna riskerar att bli en trendfråga. Det är det inte, utan någonting som vi behöver jobba med över tid. Men det förvandlas lätt till en trendfråga i kommunikationen.
Så hur undviker vi det?
– Jag tror att i tuffa tider och när marknadsläget är som det är, så behöver man hitta nya ingångar i hållbarhetsfrågor. Och just nu är resurseffektivitet centralt för mig. Det handlar om hur vi kan minska mängden olika material, ihop med kvalitetsfrågor och hur vi kan göra tidsvinster. Först då börjar man få ihop hållbarhet direkt med affären, så att vi slutar att lägga hållbarhetsfrågan vid sidan om.
Nu pratar du om cirkularitet och återbruk antar jag?
– Ja, men det handlar ju också att konstruera optimalt oavsett om det är med återbrukade material eller inte. Ska vi ha en betongstomme så ska den inte vara överdimensionerad. Oavsett material måste den vara slimmad. Vi har inte råd att slösa i framtiden. Tittar man utomlands är det tydligt att det finns helt andra drivkrafter. Där har man byggt in resurseffektiviteten redan från början eftersom det är en ren affärsfråga. På den nordiska marknaden kommer vi också att tvingas in i ett sådant tänk.
Har du snappat upp någon bubblare som ännu inte kommit så högt upp på agendan?
– Det är väl kanske inte någon helt ny grej. Men jag skulle säga cirkulariteten, en fråga som bubblat runt lite men som inte riktigt har tagit fart. Det blir ännu mer intressant i den osäkra geopolitiska värld som vi befinner oss i. Då är det viktigt att vi blir mindre beroende av andra. Sen bubblar ju frågan om biologisk mångfald verkligen upp. Även klimatanpassning – för oavsett om vi stoppar våra utsläpp nu, så kommer ett förändrat klimat att påverka oss. Vi måste rusta samhället för höga vattenflöden, högre temperaturer och så vidare.
Magnus Persson, vd Skanska Sverige:
Om återbruk är en av de saker som trendar. Är inte du som byggare då snart irrelevant?
– Ha ha. Nej, men det blir viktigare att se till de materialtillgångar vi har. Mycket av det vi använder är från redan producerade byggnader. Så det gäller att hitta logistiken och affärsmodellerna för att det ska fungera för att nå målet att vara noll noll klimatpåverkande.
Påverkar det också hur man konstruerar byggnader?
– Ja, vi behöver redan från början ha en demonteringsplan för när det vi bygger har spelat ut sin roll, så att det går att använda på andra sätt. Men framför allt behöver vi tänka mer på flexibilitet. När vi bygger en skola måste den kunna användas även på flera sätt. Då blir det också smartare investeringar. Nu ligger ungefär tio procent av vår affär i ombyggnationer, den andelen kommer att öka.
Vad är den viktigaste hållbarhetsfrågan att hålla koll på?
– På grund av det geopolitiska läget, och som NATO-medlem står vi inför stora investeringar i infrastruktur. Vi har ett behov av att elektrifiera samhället. Hur får vi då med hållbarhetsaspekterna? Det är en avgörande fråga när det måste ske så snabbt.
Just nu pågår det en politisk debatt om att skippa Sveriges klimatmål. Smidigt för er som bolag att slippa tunga krav?
– Nej, tvärtom! I vår sektor har vi skrivit på en färdplan som säger att vi ska halvera våra utsläpp till 2030, och 2045 ska vi vara netto noll. Klimatmålen är viktiga då de driver på innovation som skapar en för Sverige viktig konkurrenskraft, driver på elektrifiering och viktig digitalisering.
Lotta Werner Flyborg, vd SGBC, har en viktig uppgift att dela ut priser senare på kvällen.
– De är viktiga som ett sätt att skapa morötter och att sprida och uppmärksamma de bästa exemplen.
Men om du ska välja ut en viktig trend i dagens digra program?
– Kanske just att vi är så många här. Det går ju att se en backlash för hållbarhetsfrågan i samhället i stort och att man inte driver frågan lika starkt som tidigare. Men här driver man frågan framåt och man tänker inte backa.
Är det då ett problem att politiken inte är på samma våglängd?
– Vi behöver politiken för att ställa krav. Många här signalerar inget annat än att man vill ha tydligare krav. I de offentliga upphandlingarna är det över tusen miljarder kronor som omsätts, en stor del inom bygg- och fastighet. Det ställs då inga miljö- och klimatkrav. Det är förfärligt. Tittar man ut i Europa fungerar det ofta på annat sätt så att politiken driver på och de offentliga byggnaderna har höga krav.
Det är valår snart. Hur ska näringslivets budskap om konkurrensfördelar spridas till den politiska dagordningen?
– Jag tror att man är rädd att missgynna mindre företag, och man förstår nog inte riktigt den kraft som finns och hur lång vi faktiskt kommit. Men man måste börja ställa krav för att komma vidare.
Men kan man vinna ett val på det?
– Det tror jag. Det kommer att vara stora krav på upprustning. Då tror jag att man måste få med att börja tala om det i termer av robusthet och resiliens, som också är hållbarhet. Där kan man få med fler på tåget.
