I studien, gjord av forskare från bland annat Lunds universitet, har man valt ut fem europeiska städer: Stockholm, Madrid, Aten, Belgrad och Paris. Forskarna har skapat en modellplattform som kopplar samman klimat-, byggnads- och energisystemmodeller för att möjliggöra simulering och utvärdering av städernas energiomställning.
Särskilt har man tittat närmare på värmeböljor och köldknäppar genom att göra simuleringar av mikroklimatet i städerna. Det är främst städer i södra Europa som kommer behöva genomföra upprustningar och omfattande åtgärder. Men även Sverige måste rusta sig.
[ Annons ]
– Fokus för vårt nya arbete är extrema klimathändelser, som också kommer att inträffa oftare i Sverige, till exempel vid varmare sommarveckor. I Sverige kommer värmebehovet generellt att vara mindre, men för att klara extremt varma händelser behöver vi förbereda oss genom att kombinera olika lösningar, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid LTH och en av författarna till artikeln.
Resultaten visar bland annat att topparna i energisystemen ökar mer än man tidigare har trott när man räknar in extrema mikroklimatförhållanden, med en ökad efterfrågan på kylning med 68 procent i Stockholm och 43 procent i Madrid under årets varmaste dag. Det kan ge felaktiga uppskattningar av energibehovet i städerna, vilket kan leda till att energisystemen i städer inte klarar av att leverera tillräckligt.
Om man inte tar hänsyn till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering kommer elförsörjningens tillförlitlighet att minska med upp till 30 procent. Det kommer att krävas en extra kostnad på 20-60 procent under energiomställningen för att garantera att städerna klarar olika typer av klimat, enligt Vahid Nik.
– Energilösningarna ska inte begränsas till endast ett eller ett fåtal system, utan det behövs en kombination av olika tillvägagångssätt som ökar energiflexibiliteten och klimattåligheten, säger Vahid Nik.
