Tvättstugan är ett av de allmänna utrymme som drar mest energi i ett flerfamiljshus. Många gånger mycket mer än nödvändigt, på grund av gamla maskinparker. Två äldre tvättmaskiner kan exempelvis dra upp emot 6 000 kilowattimmar tillsammans per år.
Men det som kräver mest energi i en tvättstuga är torkningen. Ett gammalt torkskåp kan dra lika mycket energi årligen som en villa: 25 000–30 000 kilowattimmar el och värme. En äldre torktumlare kan dra upp emot 9 000 kilowattimmar per år. De sistnämnda är dessutom ofta försedda med frånluftsaggregat som blåser den varma luften utomhus. De är lätta att identifiera, när doften av sköljmedel sprids i bostadsområden.
[ Annons ]
Beroende på i vilket elområde fastigheten finns kan en äldre maskinpark bli ordentligt dyrt för fastighetsägaren, särskilt om det handlar om flertalet tvättstugor i beståndet.
Nya torkskåp och tumlare sparar ordentligt med energi. En modern värmepumpstumlare tar exempelvis vara på den varma luften och behåller den i stället för att skicka den utomhus. Bägge typer finns på marknaden i dag.
– En frånluftstumlare tar ju energi från huset. Den nyttjar alltså luften i huset och torkar med den. Elanvändningen är lägre, men totalekonomiskt sett använder en frånluftstumlare betydligt mer energi. Och om man väljer en värmepumpstumlare så kan du även minska ventilationen i tvättstugan. Så det finns en del kombinationseffekter kring det här också, säger energikonsulten Roland Jonsson.
Han har en bakgrund som seniorkonsult på sektionen för byggnadsfysik på WSP Sverige och har även arbetat som energichef på HSB. För några år sedan var han med om att ta fram en funktionsstyrd upphandlingsmall för just tvättstugor. Målet var att underlätta upphandlingsprocessen för fastighetsägare. Det finns nämligen många aspekter att ta hänsyn till när man ska renovera sin tvättstuga.
När man träffar folk ute hos bostadsföreningar och fastighetsägare så har det varit väldigt trögstartat.
Men nu när projektet varit i gång ett tag står det klart att upphandlingsmallen inte har nyttjats i den utsträckning Roland Jonsson och hans kollegor hade hoppats på.
– När vi tog fram det här tänkte vi att det bör vara en framgångsfaktor. Men när man träffar folk ute hos bostadsföreningar och fastighetsägare så har det varit väldigt trögstartat. Vi har pratat mycket om varför det blev så, säger Roland Jonsson.
Han tror att en av anledningarna är att fokus ligger på teknik i för stor utsträckning, i stället för funktion och resultat.
– Det är lite som när man köper ny bil. Du köper ju inte en transportlösning när du köper bil, utan en massa funktioner och teknik. Ju mer du får för pengarna desto bättre. Jag tror att det är lite samma sak med tvättstugor, säger Roland Jonsson.
Men när ska man då renovera sin tvättstuga? Att slänga fullt fungerande maskiner är naturligtvis inte bra ur miljösynpunkt.
När det gäller tvättmaskiner är det heller inte nödvändigt. Många tvättmaskiner är kallvattensanslutna. Vattnet värms upp med el, vilket kräver stora mängder dyr energi. En varmvattenansluten maskin använder den i regel billigare fjärrvärmen i stället för dyr el. En kallvattenansluten maskin kan normalt byggas om till en varmvattenansluten. Nya tvättmaskiner använder dessutom en betydligt mindre mängd vatten än äldre, så besparingarna kommer omedelbart.
Men om maskinerna gjort sitt och behöver bytas ut är det en god idé att börja med att mäta mängden kläder som tvättas i tvättstugan. Då kan leverantören av maskinerna räkna ut hur många kilowattimmar som krävs för att hantera just den mängden tvätt. När tvättstugan väl är installerad kan ett test göras för att se om maskinerna klarar av uppdraget och att leverantörerna håller vad de lovat.
När den nya maskinparken väl är testad och i bruk kommer besparingarna omgående.
– Vi gjorde en beräkning på det här för några år sedan och då sa vi att även om du har satt in en kallvattenansluten tvättmaskin i dag så är det lönsamt att byta ut den till en varmvattenansluten i morgon. En varmvattenansluten maskin kostar runt 30 000 kronor. Det har du sparat in i energikostnad på tio år, säger Roland Jonsson.
Med dagens elpriser är det över huvud taget inte vettigt att köra med gamla maskiner.
Syftet med att renovera tvättstugan är alltså både miljömässigt och ekonomiskt försvarbart. Särskilt nu när energipriserna stiger och många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar drabbas av ökande kostnader. Om kapital finns bör en renovering genomföras, enligt Roland Jonsson. Om inte, kan det till och med vara en idé att låna till investeringen.
– Ja, det tycker jag. Och vi tittar även på att leasa maskinerna så att man betalar per tvättomgång. Det finns mycket att göra. Med dagens elpriser är det över huvud taget inte vettigt att köra med gamla maskiner.
Många större fastighetsägare jobbar aktivt med att sänka sina energikostnader, i synnerhet i tvättstugan. Men när det gäller bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare är verkligheten en annan.
Roland Jonsson exemplifierar med en brf han arbetade med. Den hade fyra relativt stora tvättstugor, och han föreslog att de skulle göra två tvättstugor till en för att frigöra ytor och spara energi.
– De skulle kunna bygga två lägenheter på de här ytorna och därmed finansiera renoveringen av tvättstugorna flera gånger om. Men de ville inte: ”Nej, vi gör som vanligt. Vi renoverar de här fyra tvättstugorna och så förändrar vi ingenting.” Ibland rubbar man för mycket på cirklarna och då blir det inga affärer alls, säger han.
Har du en vanlig torktumlare, där tvätten är varm, så är folk vana vid att varm är lika med torr.
Att förändra tvättstugan är känsligt för många. Man ska därför vara medveten om att de nya energisnåla maskinerna fungerar lite annorlunda än många är vana vid. En värmepumpstumlare kan exempelvis ta lite längre tid på sig att torka kläderna. Och när kläderna plockas ut är de kalla och inte varma, eftersom modern teknik använder sig av avfuktning i stället för värme för att torka.
Det här är en aspekt som många fastighetsägare inte tänker på när de renoverar sina tvättstugor. Allt handlar inte om teknik, ekonomi och hållbarhet. De boende är väldigt känsliga för förändringar i de nödvändiga faciliteterna; om maskinerna inte är till belåtenhet kan det leda till mycket missnöje och därmed merarbete i form av klagomålshantering.
– Så är det absolut. När en avfuktartumlare är klar då är tvätten torr, men rumstempererad. Men har du en vanlig torktumlare, där tvätten är varm, så är folk vana vid att varm är lika med torr. De har vant sig vid varma kläder och kanske inte bryr sig om hur mycket energi som går åt, säger Roland Jonsson.
Det här problemet är emellertid relativt enkelt åtgärdat genom att informera de boende i god tid, och låta dem veta att en åtgärd av den här typen är sund ur såväl hållbarhetsmässiga som ekonomiska skäl.
– Man kan till exempel informera i tidigt skede att de nya maskinerna kan göra att vi får ned driftkostnaderna och inte behöver höja månadsavgiften så mycket längre fram. Vi investerar nu så att prisutvecklingen får en lägre vinkel än den skulle ha haft annars, säger Roland Jonsson.
TIPS
LÅT TVÄTTMASKINEN DOSERA SJÄLV
Många nya maskiner kan självdosera tvättmedel, vilket minskar risken för överdosering och säkerställer samtidigt att endast miljövänligt tvättmedel används. Vill man även skona avloppssystemet är flytande tvättmedel att rekommendera.
MINDRE VATTEN, MINDRE ENERGI
En äldre tvättmaskin förbrukar uppemot 130 liter vatten per tvätt, medan en ny kan förbruka så lite som 60 liter. Ju mindre mängd vatten som går åt, desto större energibesparing.
VARM ANSLUTNING
Om tvättmaskinen är kallvattenansluten: byt eller bygg om till varmvattenansluten. Kostnaden för en varmvattenansluten maskin räknas hem under tio år.
ÖKA TRIVSELFAKTORN
En ombonad tvättstuga gör de boende mer benägna att ta hand om den. Delningsfunktioner som exempelvis strykjärn och symaskin ger också tvättstugan en högre status. En ombonad tvättstuga ökar även känslan av trygghet för de som nyttjar den.
VÄRM INTE FÖR KRÅKORNA
Undvik frånlufttumlare, som skickar den varma luften rakt ut i luften utomhus. En värmepumpstumlare är dyrare, men minskar den totala energiåtgången med upp till en sjättedel.
DEN VÄRSTA ENERGITJUVEN
Torkskåpet är en av tvättstugans värsta energitjuvar. Åtminstone om det handlar om en äldre modell. Att byta ut det gamla skåpet mot ett nytt kan spara upp till 15 000 kWh/år.
FÖRSKJUT EFFEKTEN
För att undvika lokala effekttoppar när två olika tvättstugor i beståndet börjar tvätta samtidigt, kan starten på tvättiderna i den ena tvättstugan förskjutas med en halvtimme, något som Öbo testat.
FÖREBYGG ÖVERDOSERING
Många använder betydligt större mängder tvättmedel än vad som krävs. Överdosering skadar miljön och lämnar tvättmedelsrester på kläderna. Det kan även orsaka en gegga i systemet som maskinerna inte klarar av att skölja bort.
PACKA MASKINEN
Tvätta och torka inte med för få plagg i maskinerna. En maskin är byggd för att klara en viss vikt. Ju fler tvättar desto högre energiförbrukning.
SKIPPA FÖRTVÄTT
Hårt smutsade kläder kan behöva förtvätt men oftast är det onödigt. Vattnet värms upp i maskinen under en lång tid och eftersom tvätten ligger i vattnet blir den ordentligt blötlagd ändå.
ÅTERVINN OCH ÅTERBRUKA
I stället för att textilier slängs kan tvättstugan agera återvinningscentral för gamla oönskade kläder. De boende får först gå igenom kläderna och plocka det de vill ha, resten skickas till återvinning.
