Det är 304 lägenheter som berörs nu av den kommunala bostadsstiftelsen Signalistens planer I Bergshamra, Solna. Här vill man totalrenovera och byta ut allt från el och stammar till kök, golv och badrum. Hösten 2019 presenterades förslag på renoveringsåtgärder. Då merparten av hyresgästerna inte godkände föreslaget gick ärendet vidare för avgörande i hyresnämnden, som nu alltså gett klartecken för att genomföra åtgärderna i de drygt 60 år gamla fastigheterna.
Magnus Nilsson (M), styrelseordförande på Signalisten, säger sig ha förståelse för att många av hyresgästerna nu är upprörda och nu ifrågasätter åtgärderna.
– För mig som politiker hade det såklart varit en betydligt bättre lösning om vi inte behövde höja några hyror och göra folk arga. Dessutom är Signalisten en stiftelse, så att kommunen får ju som ägare inte ut några pengar på höjda hyror.
Magnus Nilsson menar att de kommande åtgärderna helt enkelt är nödvändiga för att husen ska ha en fortsatt rimlig standard.
Det har talats om att hyresgästerna får räkna med 55-procentiga höjningar, stämmer det?
– Det är en lång process innan nivåerna är fastställda. Men det är nog en rimlig gissning att det landar där.
Varför måste ni göra en så stor höjning?
– Vad man måste komma ihåg är att hyrorna kommer öka från väldigt låga nivåer till normala. Vi kommer att renovera en normal standard för nyproduktion. Och då ger en bruksvärdesvärdering det utfallet. Och om vi inte gjort det så hade vi inte kunnat finansiera stambyte och allt annat som måste göras.
På flera håll ger man hyresgästerna möjlighet att själva välja nivå på renoveringen i sin lägenhet. Är inte det ett vettigt alternativ?
– På andra håll praktiserar vi sådana modeller. Men här går det inte, beroende bland annat på hur stammarna är placerade i huset. De oberoende undersökningar som vi låtit göra visar också att det, även om det kan finnas vissa undantag, är det ganska nedgånget.
Många privata bolag anklagas för renovräkningar när de utnyttjar bruksvärdessystemet till max. Gör inte ni som kommunalt bolag samma sak nu?
– Nej, i de fallen handlar det om bolag som renoverar bara på ytan och på så vis får upp bruksvärdet med höjd direktavkastning som följd, för att sen sälja de till exempelvis en utländsk pensionsfond med dålig koll på fastigheternas egentliga skick. Vi gör ju tvärtom en grundlig renovering med målsättningen husen ska hålla lång tid framöver.
Men för många är en hyreshöjning på 55 procent svår att hantera. Önskar du att ni kunnat göra annorlunda?
– Jo naturligtvis. Men vi sitter fast i en lagstiftning som gör att saker blir som de blir.
Hur då menar du?
– Bekymret är dagens bruksvärdesystem ihop med hyresgästföreningens stora makt, där nuvarande hyresgäster inte tillåts betala för framtiden. Det hade varit bättre om vi kunnat höja hyran med kanske en halv procent per år, utöver vad vi hittills kunnat göra, under de 60 åren, hade det dessutom funnits skattemässigt fördelaktiga fonderingsmöjligheter hade vi sannolikt kunnat göra renoveringarna utan någon större hyreshöjning.
Magnus Nilsson menar att man också måste komma ihåg att husen byggdes med stora subventioner som sedan länge är avskaffade.
– Något som ledde till att inledningshyran var artificiellt låg. Men jag menar att vi nu också är har ett ansvar att se till att hyresrätten kan vara ett attraktivt boendealternativ med samma standard som man kan förvänta sig i en bostadsrätt.

