Det var med ett brandtal mot ensamhet som socialminister Jakob Forssmed (KD) introducerade regeringens giv mot vad han ser som en av vår tids stora samhällsproblem.
– Ensamhet har det länge talats tyst om i offentligheten. Om det diskuterades så var det i som ett individuellt problem för den som led av ensamhet. Inget som vi som samhälle borde försöka göra något år. I det offentligas hägn hade frågan definitivt ingen plats. Ett slags peak individualism som jag är glad att vi nu tagit oss bortom, sa Jakob Forssmed.
Han betonade hur civilsamhället, genom sina stora kontaktytor, redan är en central aktör för att bygga relationer. Där menar han att hela samhället måste ta vid. Inte minst näringslivet menar han har en viktig roll.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell pekade på hur ensamhet och social isolering är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det ska nu motverkas genom en ny nationell strategi, där hennes myndighet får i uppdrag att synliggöra problemen. Rent praktiskt ska Folkhälsomyndigheten fördela 49 miljoner kronor till organisationer som arbetar för att minska ensamheten och främja gemenskap.
När hon ombads ge ett konkret exempel tog Olivia Wigzell upp lösningar i boendemiljön.
En som gjort det till sin uppgift är Lina Zakrisson, som skrivit boken Grannskapsrevolutionen. Hon är utbildad samhällsplanerare och nationalekonom, tillsammans med både bostadsbolag och kommersiella fastighetsbolag arbetar hon för att skapa miljöer där ”de tunna banden” mellan människor kan stärkas
Bara två månader innan pandemin bröt ut 2020 startade hon Ensamhetsrevolutionen, som också är namnet på det företag hon driver.
Hur går revolutionen?
– Den puttrar på. Jag tycker mig se en ökad förståelse och nyfikenhet från fastighetsbolag. Något som jag tror kommer intensifieras i och med den nationella strategin mot ensamhet, säger Lina Zakrisson.
Hon tycker att fastighetsbranschen har möjlighet att vara både möjliggörare och arena för att i praktiken motverka ensamhet.
– Gemenskap kan man såklart inte tvinga fram. Det är heller inte riktigt vad detta handlar om. Men det är viktigt att förstå hur mycket relationer betyder för livskvaliteten. Om vi kan öka den, och stärka de tunna banden till dem vi möter i grannskapet, så kan vi både förbättra livet för många och samtidigt stärka tryggheten.
Lina Zakrisson konstaterar att det den senaste tiden varit stort fokus på trygghet. Men då mer i bemärkelsen att möta den eskalerande brottsligheten med repressiva åtgärder, som strängare straff och kameraövervakning.
– Men det är egentligen två sidor av samma mynt. Känner du din granne bättre kanske du inte behöver sätta upp ytterligare en kamera.
Det är viktigt att förstå hur mycket relationer betyder för livskvaliteten.
Fast hon menar att diskussionen inte behöver gälla antingen det ena eller andra. Lina Zakrisson upplever heller inte att fastighetsbranschen ensidigt riktat in sig på att stärka skalskydd och övervakning, utan att man samtidigt kan se värdet i relationsskapande förvaltning.
Resultatet av det senare menar hon också är mätbart, även om sambanden ofta är komplexa.
– Detta är inget fluff som ska läggas ovanpå förvaltningen. Att skapa inbjudande miljöer och fylla dem med relevant innehåll och aktiviteter leder till ett område man trivs i och tar hand om. Det leder till mindre vakanser, omflyttning och tryggare områden.
Under våren drar hon igång onlineutbildningen ”Lyckliga gatan – social hållbarhet i praktiken”.
Kan du tipsa om något som en fastighetsägare enkelt kan ta tag i för att motverka ensamhet och stärka trygghet?
– Att se över rutinerna vid inflyttning är en viktig sak. Vi är alla lite sårbara när vi flyttar, men också extra mottagliga. Så att se till att den som flyttar in blir väl mottagen är mycket värt, säger Lina Zakrisson.

