Ett företag som bedriver biltvätt hyr en lokal. Efter två år säger fastighetsägaren upp avtalet med hänvisning till att lokalen olovligen hyrts ut i andra hand. Han anger också att det görs rekonditionering av bilar i lokalen vilket han menar strider mot hyresavtalet. Ägaren till biltvätten nekar till andrahands-uthyrning eller att det pågår en verksamhet som strider mot hyresavtalet.
Tvisten prövas i tingsrätten. Vid sammanträdet visar lokalhyresgästen att det finns ett bemanningsavtal med företaget som utpekas som andrahandshyresgäst. Tingsrätten bedömer att då det endast står ”biltvätt” i hyresavtalet utan någon definition kan rekonditionering som också är en typ av rengöring av bilar ingå i begreppet. Beslutet överklagas till hovrätten som gör samma bedömning, med undantaget att parterna ska stå för sina egna rättegångskostnader.
[ Annons ]
Rättsfallet visar hur viktigt det är att ett hyreskontrakt innehåller en tydlig definition av hur en lokal får användas, säger fastighetsjuristerna Lev Maslyannikov och Karolina Sandahl på Fastighetsägarna Stockholm
– Det är vanligt att parter nöjer sig med att beskriva verksamhetsändamålet med ett ord. Men då är risken att utrymmet för tolkning blir för stort. Därför är det klokt att utveckla skrivningen och förklara hyresgästens verksamhet utförligt. Det hjälper parterna att säkerställa att de har samma förväntningar på avtalet och den verksamhet som får utföras i lokalen. Finns det aktiviteter inom verksamheten hyresvärden absolut inte vill ska förekomma i lokalen, ska det framgå av avtalet, säger Lev Maslyannikov,
– En lokalhyresgäst har möjligheter att dela lokal med andra aktörer utan hyresvärdens godkännande, exempelvis genom att hyra in bemanning utan att själv flytta ut.
Om det är andra än hyresgästen som bedriver verksamhet i lokalen är det viktigt att agera snabbt och säkerställa att de har rätt att vara där. I fall där det pågår en olovlig andrahandsupplåtelse kan hyresvärdens passivitet ses som ett tyst godkännande, säger Karolina Sandahl.
