Kommunala avgifter, och andra taxebundna kostnader, som ett hinder för byggande har malts åtskilliga gånger i rapporter och debatter. Men det är förmodligen första gången en statlig utredning så konkret pekar ut åtgärdsförslag. När egnahemskommissionär Stefan Attefall presenterade sina slutsatser under ett lunchseminarium var det tydligt att man från både bransch- och politikerhåll ser ett stort av åtgärder – förmodligen i den riktning som Stefan Attefall nu pekat ut.
– För bolagen är detta såklart en guldgruva. De kan i princip höja hur mycket som helst utan att något händer. Vi har följt dessa taxehöjningar i snart 30 år. Nu är frågan hur mycket högre vi kan skrika utan att det sker någonting, sa Fastighetsägarnas Rikard Silverfur, som på seminariet främst representerade som ordförande i Nils Holgersson-gruppen.
[ Annons ]
Egnahemskommissionär Stefan Attefall presenterar i sin delredovisning ett flertal åtgärder (vilket du läser om här). Men självagrundtesen är hur det uppstått ett systemfel när kommuner och andra myndigheter tillåts bestämma taxorna själva och behålla ett eventuellt överskott.
– Den avgiftssättande sektorn – oavsett om det är ett kommunalt va-bolag, fjärrvärmebolaget eller stadsbyggnadskontorets byggavdelning – sätter själva avgifterna och får samtidigt behålla alla intäkter. Då finns det inget som helst incitament att hålla igen och att försöka spara pengar, sa Stefan Attefall.
Äntligen är det någon som tar bladet från munnen och pekar på lösningar.
[ Annons ]
Kontentan: myndigheter tjänar snarast på ineffektivitet. Och skillnader i kostnadsbörda mellan kommunerna bara ökar. Siffror att jämföra finns det gått om. Stefan Attefall pekade bland annat på hur bygglovsavgift i Åtvidaberg och Sundbyberg skiljer 250 procent (till den första kommunens favör).
– Det finns inget som helst tryck på att sänka kostnaderna samtidigt som det blir en väldigt svag definition av självkostnadsprincipen, sa Stefan Attefall.
Han konstaterade lakoniskt hur man i någon kommun kommit på att man mycket väl kunde räkna in även en del av kommunalrådens löner som en overheadkostnad när man bestämde sina taxor.
Johan Davidson, statssekreterare hos bostadsministern, var den som bäst kunde svara på huruvida Stefan Attefalls stränga kommunala taxebantning kommer översättas till ett politiskt recept. Som politisk tjänsteman vill han naturligtvis inte binda sin i några konkreta löften. Men han sträckte sig ändå så långt som att kalla det matnyttiga tips.
– Boendekostnader är naturligt vis en stor och viktig aspekt. Där är det såklart att det spelar en väldig stor roll om det drar i väg på grund av att det inte finns tillräckligt bra incitament att hålla tillbaka avgifterna. Så där kan jag väl säga, även om det ännu inte finns någon samlad ståndpunkt från regeringen, att det naturligtvis borde komma på plats ett bättre system där det finns ett system där taxor och avgifter prövas systematiskt, sa Johan Davidson.
Han pekade också på att det finns ett stort värde i att kommunerna, med utgångspunkt i exempelvis Attefalls rapport eller Nils Holgersson, arbetar med benchmarking.
Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, tackade Stefan Attefall för vad hon i sammanhanget menar är relativt radikala reformförslag.
– Äntligen är det någon som tar bladet från munnen och pekar på lösningar.
Dock trodde Anna Broman att faktiska lösningar kommer bli svåra. Hon gjorde en jämförelse med de kommunala särkrav som skulle väck, genom att ge länsstyrelserna en förstärkt roll, men som fortsatt sätter käppar i hjulet för ett effektivt byggande.
Med hänvisning till den samlade Nils Holgersson-rapporten, som presenteras imorgon onsdag, pekade Rikard Silverfur på hur det akut behövs bättre styrning och kostnadskontroll. Men han pekade samtidigt på att det finns ett område som inte alls skulle beröras av Stefan Attefalls förslag. Enligt Nils Holgerssons sammanställning så utgör fjärrvärmen nära nog hälften av de taxebundna kostnaderna för typlägenheten. Men i de kommuner där priset rusat som mest är leverantören privat.
– När det gäller fjärrvärmen bygger prismodellen ofta på att det är bolagen själva som beräknar vad kundens alternativkostnad är, i regel värmepump, för att sedan å eget bevåg sätta priset efter det. Där kan vi exempelvis se hur man i Vallentuna nyligen bytte leverantör till Solör. Det gick inte lång tid innan det kom ett brev på posten att man höjer priset med 22 procent, sa Rikard Silverfur.
