Stiftelsen Allbright har i en ny rapport granskat jämställdheten inom det svenska, norska och danska näringslivet. Rapporten visar att länderna liknar varandra, men också att de ofta går helt olika vägar i jämställdhetsarbetet. Något som framgår är att Sverige, som länge legat i toppen, tappar mark i jämställdhetsarbetet inom näringslivet.
Det konstateras bland annat att fastighetssektorn år 2019 var den första branschen i Sverige att nå jämställda ledningsgrupper, det vill säga en könsfördelning inom intervallet 40/60. Sedan dess har utvecklingen dock stagnerat, och andra branscher, så som hälsovård, är på god väg att gå om och inta förstaplatsen.
[ Annons ]
Det är väldigt intressant, fastighetsbranschen har ju varit en lysande stjärna i flera år
Amanda Lundeteg, vd på Allbright, menar att fastighetssektorn visar på en liknande trend som Sverige hamnat i, och blivit lite för bekväm i sitt jämlikhetsarbete.
– Det är väldigt intressant, fastighetsbranschen har ju varit en lysande stjärna i flera år. Och om man tittar på rapporten som helhet, så rimmar ju fastighetssektorns mönster med Sverige som lands mönster. Att vi har stannat av och tappar mark helt enkelt, säger hon.
[ Annons ]
Amanda Lundeteg tror att fastighetssektorn kan se sig omsprungna i en framtida rapport, kanske så snart som nästa år.
I Sverige rankas fastighetssektorn dock fortfarande som den mest jämställda branschen år 2025, med den högsta andelen kvinnor i ledningsgrupper på 39 procent. Hälsovård ligger inte långt efter på 37 procent.
I Norge och Danmark är motsvarande siffror från fastighetsbranschen något lägre, men fastigheter utmärker sig även där som en av de sektorer där kvinnor har störst närvaro i ledande positioner.
Skandinavierapporten granskar endast börsnoterade bolag, något som Amanda Lundeteg tror sig ha en påverkan på vilka som faktiskt hamnar i toppen.
– När vi har tittat på andra sektorer så är det ofta så att börsbolagen presterar snäppet bättre. Där finns det en press att faktiskt jobba med de här frågorna. De är ju stora bolag som ska förhålla sig till olika direktiv, hade vi breddat granskningen hade det kanske sätt annorlunda ut, säger hon.
