I det större formatet är den största förändringen i det lagförslag regeringen nu lägger fram i form av en proposition att ett nytt skyddsalternativ införs. Här resonerar man utifrån erfarenheterna från kriget i Ukraina, som visat på behovet av fler ställen att ta skydd i än enbart renodlade skyddsrum. Skyddade utrymmen kan vara tunnelbanestationer, vägtunnlar eller källare. Utrymmen som kommunerna ska ansvara för att kartlägga och informera om.
– Att skydda befolkningen är en av de viktigaste uppgifterna för Sveriges civila försvar. Regeringen går nu fram med ett antal lagändringar som kommer stärka det skyddet, bland annat genom att tillgängliggöra ytterligare 1,5 miljoner skyddsplatser. Bit för bit bygger vi Sverige mer motståndskraftigt, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i ett pressmeddelande.
[ Annons ]
För enskilda fastighetsägare innebär lagförslaget främst en förstärkt kontroll av skyddsrum. Ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum blir skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från myndighet. På sikt ska ansvaret för kontroller överföras från Myndigheten för civilt försvar till länsstyrelserna för att intensifiera kontrollverksamheten.
Lagen förtydligar också hur underhåll och förbättringsåtgärder av skyddsrum ska göras. Men där tycker Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, att det fattas en bit.
– Ersättningsfrågan är fortfarande en utmaning och som behöver lösas för att säkerställa att vi har ett skyddsrumsbestånd som står emot och utgör det skydd och har den funktion de är tänkta att ha i händelse av en krigssituation.
[ Annons ]
Anna Thureson pekar på hur det idag är ytterst sällan som fastighetsägare med skyddsrum kan få ersättning för underhållskostnader.
– Processen för ersättning förutsätter att MCF gjort en kontroll och konstaterat att åtgärder behöver vidtas. Men vanligtvis landar dessa kontroller i beslut om åtgärder som ska hanteras på fastighetsägarens bekostnad, säger Anna Thureson.
Regeringen har dock valt att prioriterabyte av filter. Då som en åtgärd klassificeras som en förbättring, och därmed ska bekostas med statliga medel.
– Fast med ett skyddsrumsbestånd där tre av fyra skyddsrum är mer än 50 år gamla är det fler åtgärder som behöver vidtas och det saknas en modell som tar hänsyn till att behovet av kontinuerligt underhåll och att behovet av underhåll ökar med tiden, säger Anna Thureson.
Mot det talar dock att det i propositionen trycks på hur förändringarna innebär att staten tar ett betydligt större ekonomiskt ansvar för de åtgärder som krävs för att upprätthålla skyddsrumsbeståndet. Men där finns skäl att även det kan bli en bedömningsfråga. Skillnaderna tycks främst ligga i en språklig nyansering. Som att man går från ”skälig ersättning” till ”ersättning för skäliga kostnader”.
Ersättning lämnas även för åtgärder som görs för att förbättra skyddsförmågan hos ett skyddsrum, under förutsättning att åtgärderna utförts efter ett föreläggande från den myndighet som ansvarar för kontroll. Ersättning lämnas dock inte för åtgärder som blivit nödvändiga på grund av eftersatt underhåll eller otillåtna ingrepp.
– Tillsynen i de befintliga skyddsrummen har genom åren varit bristfällig, vilket gjort att skyddsrummen inte genomgått de förbättringar som varit nödvändiga. Nu står vi med ett stort omodernt skyddsrumsbestånd som kommer behöva genomgå omfattande åtgärder och som riskerar lägga den ekonomiska bördan på fastighetsägare. Som kanske i många fall inte har de ekonomiska förutsättningarna att genomföra upprustningen utan att staten tar ett större ekonomiskt ansvar, resonerar Anna Thureson.
Därför menar Anna Thureson att propositionens skrivelser är alltför vaga för att landets fastighetsägare ska kunna ta sig an utmaningarna med tillräcklig framförhållning.
Fastighetstidningen har sökt Carl-Oskar Bohlin för en kommentar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
