[ Annons ]

Kartan visar andel av arbetsmarknaden i respektive län som kan arbeta på distans på heltid. Illustration: WSP
Publicerat 20 maj, 2021

Ny rapport: Så påverkas kommunerna av distansarbete

Att 80 procent av Sveriges potentiella distansarbetare finns i storstadskommunerna kan påverka både handel och kontor i framtiden.  Det visar en ny rapport från konsultföretaget WSP.

WSPs rapport ”Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner” visar ungefär en tredjedel av hela arbetsmarknaden, cirka 1,3 miljoner arbetstagare, har möjlighet att arbeta på distans. Även efter pandemin väntas många arbeta hemma.

Det är framför allt kommuner runt de tre storstäderna är riskexponerade när det gäller stor andel distansarbete. I toppen finns Solna, där 56 procent av arbetsstyrkan kan arbeta på distans och i andra änden ligger Degerfors på tolv procent. Andra kommuner med hög andel möjliga distansarbete är Sundbyberg och Mölndal, men också ett flertal svenska centralorter så som Linköping, Uppsala och Karlstad.

[ Annons ]

– Det är flera kommuner och aktörer som kommer behöva tänka om när befolkningens rörelsemönster trycks ut från stadskärnor och de större städerna, exempelvis storstadskommuner där många kontors- och galleriasatsningar gjorts. Samtidigt finns det småstadskommuner och förorter som nu vädrar morgonluft och kan räkna med ett uppsving för handel och restauranger, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

Hur ska då kommuner och områden som normalt sjuder av liv runt kontor och shoppinggator nu agera? Fredrik Bergström pekar på vikten av att involvera flera aktörer och perspektiv och inte stirra sig blind på handelsutveckling i gatuplan.

– Det gäller att förstå vilka drivkrafter som finns för att mötas. Det kan handla om mer fokus på utbildning, co-working och kultur liksom att öka tillgången till offentliga mötesplatser och grönytor, säger Fredrik Bergström.

Fredrik Bergström, affärsområdeschef på WSP

Skillnaderna mellan olika kommuntyper är stora och det är även rejäla skillnader mellan kommuner inom samma kommuntyp. Men att städer och stadskärnor skulle tappa attraktivitet avsevärt efter pandemin har Fredrik Bergström svårt att tro, eftersom det kommer att finnas ett fortsatt sug efter kreativitet, samarbete och mötesplatser.

– Det vi troligen kommer få se är att företag som tidigare inte ansett sig ha råd att ha kontor i city nu tar steget in i stadskärnan men med mindre yta. Och att de större kontoren i lägen lite längre ut från staden blir mindre attraktiva, säger Fredrik Bergström.

Även svenskarnas pendlingstid kan påverka kommunernas utveckling.  Undersökningen visar att en genomsnittlig svensk pendlar 1,2 timmar varje dag vilket motsvarar 38 arbetsdagar årligen eller drygt 7,5 veckors semester.  

– Vi kommer se en större tolerans för pendlingstid, vilket kan ge ett uppsving för ytterförorter och mindre kommuner med hyfsad närhet till en större stad, säger Fredrik Bergström.

Kvoten mellan dag- och nattbefolkning i en stadskärna visar hur riskexponerade mellanstora och större städers stadskärnor är. De stadskärnor som har störst dagbefolkning i förhållande till nattbefolkning är Umeå, Uppsala, Växjö, Kalmar och Helsingborg och är enligt WSP därmed sannolikt mer riskexponerade för ett ökat distansarbete. I andra ändan hittar vi städer som Eslöv, Avesta, Landskrona, Ängelholm och Karlshamn.

Här finns lista över alla kommuner samt möjlighet att ladda ner rapporten: https://www.wsp.com/sv-SE/insikter/okat-distansarbete-sa-paverkas-svenska-stader-och-kommuner

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]