Det är inget faktiskt bud, men Fastighetsägarna GFR har gett en försmak på hur tuffa årets hyresförhandlingar lär bli. Detta då de meddelade att vad man anser som en rimlig höjning i kommande förhandlingar bör ligga runt tio procent.
Hyresgästföreningen håller inte med, utan menar att hyresgäster generellt är en mer ekonomiskt pressad grupp, som i många fall redan har svårt att få ihop sin budget.
[ Annons ]
Det är med andra ord ungefär som det brukar låta inför de årliga hyresförhandlingarna. Dock med något högre insatser denna omgång.
Jag utgår från att Hyresgästföreningen kommer att hedra den modell vi enades kring.
Men det är också en stor skillnad – denna gång ska förhandlingarna ske i enlighet med den trepartsöverenskommelse där Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna enades kring en gemensam struktur och grunder för de årliga förhandlingarna. I korthet innebär det att parterna ska utgå från fem olika faktorer som grund. Två rör lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp samt förvaltnings- och underhållskostnader. Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP/capita samt inflation exklusive hyror. Hänsyn ska även tas till den samhällsekonomiska utvecklingen på orten.
Och det är just detta Rikard Ljunggren, vd på Fastighetsägarna GFR, menar motiverar en höjning på tio procent.
– Jag utgår från att Hyresgästföreningen kommer att hedra den modell vi enades kring. Då har jag svårt att se hur man skulle kunna landa i en hyreshöjning närmare en eller två procent utifrån den utveckling som varit av räntor, KPI och så vidare, säger Rikard Ljunggren.
Han poängterar att det kommer att vara lokala variationer eftersom taxor och avgifter varierar lokalt.
– Men vi menar att det är i det här häradet det bör landa, säger Rikard Ljunggren.
Tio procents höjning är ju för det första inte realistiskt.
Så frågan är om trepartsöverenskommelsen håller ens det första året. Hos Hyresgästföreningen, som lanserade överenskommelsen som ett Saltsjöbadsavtal för hyresrätten, är upprördheten stor.
– Tio procents höjning är ju för det första inte realistiskt, inte minst med tanke på hur hyresgästernas situation ser ut mitt i brinnande levnadskostnadskris. Och det måste vara upp till Fastighetsägarna att motivera varför de vill höja hyrorna så mycket. Den här siffran ger ju inte heller trepartsöverenskommelsen stöd för. Jag är säker på att hyresgästerna gärna skulle vilja veta hur Fastighetsägarna motiverar den här höjningen, säger Erik Elmgren, förbundschef på Hyresgästföreningen.
De exakta siffrorna vill Rikard Ljunggren vänta med tills att den faktiska förhandlingen drar igång. Men han hänvisar den enkätundersökning som Fastighetsägarna GFR låtit göra bland sina medlemmar. Framförallt är det de stigande energipriserna som oroar hyresvärdarna. I undersökningen uppger 82 procent att företagens driftnetto kommer att påverkas i hög eller ganska hög grad av den nuvarande kostnadsökningen. Han pekar på att hyresnivåerna i reala termer närmast varit helt oförändrade sedan 2000-talets början, det samtidigt som förvaltningskostnaderna stigit brant. Det har lett till att många fastighetsföretagare nu har relativt små marginaler att möta kraftigt ökande förvaltningskostnader ihop med stigande räntekostnader.
Du har sagt att fastighetsägarna inte kan vara en krockkudde i konjunkturen. Men med en höjning på hela tio procent så är det väl snarast hyresgästerna som får agera krockkudde?
– Det som var bra med trepartsöverenskommelsen var just att man enades om att ta ett gemensamt ansvar där man delade denna ekonomiska börda. Och det är trots allt ganska naturligt i de flesta branscher att den som konsumerar varan också får ta en stor del av kostnadsökningarna genom att priset justeras, säger Rikard Ljunggren.
Han menar att om man enbart skulle ta hänsyn innevarande års ökande kostnader, inte minst vad gäller räntor och energi, så skulle en rimlig höjning landa mellan 20 till 25 procent.
– Men modellen tar hänsyn till tre års medelvärde och fungerar därför utjämnande, säger Rikard Ljunggren.
Att det sprider oro bland hyresgäster synts tydligt i sociala medier.
– Och det har jag stor förståelse för. Att det finns hushåll med mycket små ekonomiska marginaler ska man ha stor respekt och förståelse för. Men samtidigt ska man komma ihåg att det är en grupp som är relativt skyddad från en stor del av de största kostnadsökningarna vi ser just nu. Jämfört med en villaägare som riskerar att få en elräkning på 55 000 kronor i vinter så är man relativt förskonade, säger Rikard Ljunggren
Men en tio-procentig höjning kommer att vara kännbar för hushåll med små marginaler.
– Ja, så är det givetvis. Men då måste det vara samhällets ansvar att se till att till att de hushåll vars marginaler inte tål en sådan höjning faktiskt kan betala sin hyra.
Men till syvende och sist menar Rikard Ljunggren att det alltså handlar om vad den överenskomna modellen faktiskt ger för resultat när alla faktorer vägts samman. Han menar att för att komma fram till den betydligt lägre höjning, som motparten framhåller, så måste man vikta om på ett helt annat sätt. Här råder det helt uppenbart helt olika uppfattningar om hur modellen faktiskt ska användas.
– Faktorerna ska inte viktas, det är lokala förhandlingar som gäller. Faktorerna är de bakomliggande grunderna som den årliga hyresjusteringen vilar på. De ska inte staplas på varandra, utan ska ringa in inom vilka områden som förhandlingarna ska föras – med andra ord det som motiverar att hyran ska justeras mellan ett år och ett annat. Så det ska inte skapas något index på det sättet som Fastighetsägarna nu försöker göra, det står tydligt och klart i vårt gemensamma ramverk, säger Erik Elmgren.
