Det är dystra siffror som Kronofogden presenterade för en dryg månad sedan. Förra året tvingades 572 barn vara med om att båda, eller någon av föräldrarna, blev av med sin bostad. Det är en ökning med 123 barn jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2012.
Trenden såg länge ut att gå åt rätt håll. Men 2018 vände kurvorna uppåt igen. I fjol vräktes 298 barnfamiljer – en ökning med 49 vräkningar sedan 2020. Av de 572 barn som då berördes bodde 316 permanent i det vräkta hushållet och 120 växelvis, medan 136 var umgängesbarn.
[ Annons ]
Även totalt sett ökade antalet vräkningar – från 2 106 år 2020 till 2 560 i fjol. På Kronofogden tror man att förklaringen är att hyresvärdar avvaktade med att lämna in ärenden under 2020 på grund av covid-19.
– Ingen vill att barn ska behöva uppleva en vräkning. För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp problemen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att vi behöver kopplas in, säger Kim Jonsson från Kronofogdens förebyggande verksamhet.
Ett sådant exempel i större skala lanseras nu i dagarna. Fastighetsbolaget Heimstaden har precis inlett ett arbete för en nollvision för vräkningar till 2030.
[ Annons ]
– Vi har visserligen inte så mycket vräkningar idag i våra cirka 40 000 bostäder. Men det spelar ingen roll, för varje enskild vräkning är ett misslyckande – både för oss, för individen och även för samhället, säger Robin Wilhelmsson, kommunikationschef på Heimstaden.
I de vräkningsprocesser vi sett har vi märkt att en kris ofta inte behöver gå så långt för att en person ska riskera en vräkning.
Heimstaden kommer att jobba med fem pilotkommuner där bolagets bosociala samordnare tillsammans med socialtjänst och andra funktioner i kommunen ska hitta sätt att fånga upp personer i ett tidigare skede.
– I de vräkningsprocesser vi sett har vi märkt att en kris ofta inte behöver gå så långt för att en person ska riskera en vräkning. Därför är det viktigt att fånga upp tidigare. För att det ska vara möjligt behöver socialtjänst och kommun ha ett ännu tätare samarbete med fastighetsägaren, säger Robin Wilhelmsson.
Tanken är att sedan kunna praktisera kunskaperna i alla kommuner där Heimstaden är verksamma.
Robin Wilhelmsson pekar på hur Heimstadens bosociala samordnare redan spelar en stor roll, som man hoppas kunna stärka med samarbetet, i det vräkningsförebyggande arbetet.
– De har ett öra mot marken och kan tidigt fånga upp den här typen av problem hos hyresgästerna och då lite fungera som en mellanhand mellan oss och individen, säger Robin Wilhelmsson.
