Tomträttsfrågan har hamnat i limbo i avvaktan på domslut i Högsta domstolen i en långdragen tvist. Men oavsett utgång menar Fastighetsägarnas Anders G Johansson att regeringen måste se över lagen.
Vad är grundproblemet?
– Det fanns ett tydligt syfte att tomträttsavgälden skulle underlätta för bostadsbyggnation och ägande av boenden. Nu har det vridits 180 grader, så att det istället är en guldkalv för kommunerna som äger tomterna.
Visserligen var det bara elva bostadsrättsföreningar som kunde friköpa sin mark mellan 2010 och 2020 i Stockholm. Men är det rimligt att få köpa offentligt ägd mark till kraftigt rabatterade priser?
– Man har en värdeökning redan på sin bostad. Men den har man inte någon glädje av när man faktiskt bor där. Då blir ju omkostnaden så kraftfull att det är svårt att få vardagsboendet att gå ihop. Och är du ung kanske du inte kan belåna dig mer eller klara en ökad avgift. Och en äldre kanske inte ens kan få de här lånen.
Vad är då marknadsmässiga villkor?
– Eftersom besittningsskyddet gör att den enda tänkbara köparen i princip är den som äger kåken som är byggd på tomträtten så blir markvärderingen en teoretisk konstruktion som får orimliga effekter. Det finns starka skäl för att man faktiskt ska tillhandahålla ett rabatterat pris.
Hur då?
– Man kan utveckla modeller med rabatt, vilket man gjort för småhusägare i Stockholm och Göteborg. Likabehandlingsperspektivet bör
gälla här.
Oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) i Stockholm motionerade om alternativa sätt att friköpa tomträtter. Att kommunen skulle sälja mark på avbetalning. Är det en väg att gå?
– Ja, det skulle jag absolut inte utesluta. Där finns en ambition att möjliggöra för boende med ytterst normala inkomster som råkar bo på en tomt där de inte äger marken. Man kan nog titta på olika modeller, men det som måste vara gemensamt är att kostnaden inte kan utgå från ett teoretiskt marknadspris.
Men räcker det?
– Frågan behöver lyftas upp på regeringsnivå. Inte minst för att det får bisarra konsekvenser för framför allt de boende, men även för de som har verksamhetslokaler på tomten.
Vad blir din uppmaning?
– Om man har en lag som kom till utifrån ett syfte, men där effekten nu är den totalt omvända så tycker jag att man från lagstiftarens sida bör ägna tankemöda om det är rimligt att det förhåller sig så.
Hur viktig är domen i HD?
– Viktig eftersom det inte finns någon tydlig praxis för vad som är en skälig avgäld. Det kommer att ge en tydlig ram. Jag förstår ju att ur ett kommun-ekonomiskt perspektiv så måste man ha hela bilden klar för sig om man ska underlätta för försäljning och om man ska förstå vad det är för värden som man då avstår från.
DETTA GÄLLER SAKEN
Systemet med tomträtt infördes redan 1907 för att stimulera bostadsbyggande. Kapital för att uppföra bostäder frigjordes när själva markköpet ersattes av en årlig markhyra. Numera har marken blivit så pass dyr, framför allt i storstadsregionerna, att det i princip inte byggs nya bostadsrättshus med tomträtt. Befintliga tomträtter har blivit en betydande inkomstkälla för kommunerna och staten. En utdragen tvist om markhyra mellan brf Smyrna och Statens fastighetsverk har överklagats ända upp till Högsta domstolen. Ett avgörande väntas inom relativt snar framtid.