[ Annons ]

Foto: Wikimedia Commons.
Publicerat 11 augusti, 2021

Kan stadsodling skapa hållbara småstäder?

Odlingar i storstäder har länge varit på uppåtgående. Men hur skulle det fungera i mindre städer? Det ska ett forskningsprojekt på Mittuniversitetet försöka ta reda på.

Det nya forskningsprojektet ska studera stadsodlingar i fyra små och mellanstora svenska städer. Projektet har fått drygt sju miljoner i stöd från Formas och ska pågå i fyra år. Syftet är att ta reda på hur stadsodlingar kan skapa hållbara städer?

? Vi vet att livsmedelsförsörjningen är en av vår tids stora utmaningar samtidigt som vi ser ett ökat?intresse för ekologisk och lokalproducerad?mat. Det har satt?fokus?på frågor som rör hållbar utveckling, minskade klimatutsläpp och olika lösningar för att säkra lokal livsmedelsproduktion, säger Katarina Girlitli-Nygren, professor i sociologi och verksam vid Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet.

[ Annons ]

Projektet kan bland annat även kopplas till regeringens livsmedelsstrategi för perioden 2020–2030, i vilken det finns målsättningar om att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja, samt ambitioner om satsningar på att göra den svenska livsmedelsproduktionen mer hållbar och med en beredskap för kriser.

? Men, i strategin finns inte stadsodlingar beskrivna och vi menar att de skulle kunna utgöra en del i arbetet att uppnå målsättningarna och samtidigt bidra till mer hållbara städer och samhällen i Sverige. Därför blir det angeläget att studera vilka hinder och möjligheter som kan finnas kring just stadsodlingar, säger Henrik Haller, forskare vid Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande.

Sverige har förhållandevis få stora städer. Därför menar forskarna i projektet att den stora potentialen för att skapa lokal kunskap och strukturer kring stadsodling i stället finns i de små- och mellanstora städerna. Därför kommer forskarna att studera Härnösand, Östersund, Södertälje?och?Lund, som kommit olika långt i utvecklingen av arbetet med stadsodlingar.

? Små och mellanstora städer har på flera sätt goda förutsättningar att utveckla stadsodlingar och blir därför särskilt intressanta att studera. Man kan till exempel anta att det blir mindre konflikter kring nyttjande av mark än i snabbt växande storstäder. Överlag vill vi bidra med kunskap om stadsodlingars betydelse för övergången till mer hållbara städer och samhällen, säger Gertrud Alirani, forskare vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.

Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs i nära samarbete med en referensgrupp med representanter för de fyra städernas olika aktörer. Forskarna kommer att utföra policystudier och intervjuer med såväl beslutsfattare som personer engagerade i lokala stadsodlingar samt GIS-kartläggningar och kvantitativa bedömningar av markdata för att få en djupgående förståelse för de fyra fallen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]