En statlig hyresakut som ska hjälpa hyresgäster som har svårt att betala hyran. Det förslaget lanseras nu av Hyresgästföreningen.
Förslaget om hyresakut läggs fram tillsammans med Hyresgästernas lägesrapport som tar fasta på att årets hyreshöjningar är historiska höga och ihop med den höga inflationen har urholkat hushållens köpkraft och höjt deras levnadskostnader.
På Hyresgästföreningen menar man att regeringen gjort åtskilligt för att dämpa krisens verkningar för många grupper, till exempel miljarder till villaägare i elstöd. Man välkomnar att regeringen förlängt den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget, men anser att det måste göras mer för att dämpa krisens konsekvenser för hyresgäster.
[ Annons ]
Hyresgästföreningens förslag är att inrätta en statlig fond – en hyresakut – för den hyresgäst som har svårt att betala sin hyra. Det kan ses som en breddning av bostadsbidraget. Men i Hyresgästföreningens förslag på en hyresakut ska inkomstgränserna dubblas så att fler hushåll har möjlighet att få bidrag. Man vill också att olika typer av hushåll, inte endast unga under 29 år och barnfamiljer, ska kunna få hjälp.
Det är alltså ett stöd riktat mot en enskild boendeform – något som Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg inte ser som ett problem.
– Hyresgästerna var redan innan krisen den grupp som la överlägset mest av sin inkomst på boende. Det är både en effekt av att hyresgäster som grupp tjänar mindre och att hyresboendet, allt annat lika, är dyrare. Så man kläms från två håll. Därför menar vi att en sådan utformning är träffsäker rent socioekonomiskt. Eftersom både denna, och den förra, regeringen varit generösa med stöd i huvudsak till dem som bor i ett ägt boende är det också en rättvisefråga, säger Martin Hofverberg.
På gruppnivå är det ju korrekt att den typen av stöd främst går till det ägda boendet. Men på individnivå är det många med ett ägt boende som också far riktigt illa nu. Många villaägare har sett sina ränte- och uppvärmningskostnader öka med flera tusenlappar varje månad. Och har man nyligen köpt lägenhet i en nybildad bostadsrättsförening, där räntekostnaderna nu rusar, är det inget stort elstöd man får, och rut eller rot kanske man inte heller utnyttjar. Ser du inte risken att ställa grupper mot varandra?
– Men vi menar ju inte heller att man ska ta bort ränteavdraget för bostadsrättsägarna. Där ska man ju komma ihåg att det ökar i takt med att räntorna går upp. Så det är ju en automatisk krockkudde för den grupp du nu nämnde. Det vi menar är att staten nu också måste se till hyresgästerna, säger Martin Hofverberg.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige, ger sin namne rätt i att många av de med minst ekonomiska marginaler bor i hyresrätt. Men han pekar på hur det också finns familjer i både bostadsrätt och villor för vilka de höjda kostnaderna för mat, drivmedel, el och räntor utgör ett oerhört problem.
– Jag tror att vi hittills bara sett de första effekterna av hur kostnadsökningarna påverkar levnadsstandarden för båda grupperna. Situationen är mycket svår för flera hushåll, oavsett i vilken upplåtelseform vi finner dem. I motsats till flera andra länder har Sverige emellertid ett generellt välfärdssystem som ger stöd åt familjer och enskilda som tillfälligt fått svårt att försörja sig. För konsumtionsstöd tror jag det är klokt att utgå från de stödformer som redan finns inom detta – och säkerställa att de medger tillräckliga stöd i förhållande till den prisutveckling vi sett – i stället för att hitta på nya. Ett stöd som villkoras av att du bor i hyresrätt tror jag inte är en bra idé, säger Martin Lindvall.
Men nu har vi en krissituation där inkomster och utgifter inte går ihop för allt fler.
På Hyresgästföreningen menar Martin Hofverberg dock att situationen för många hyresgäster är så exceptionell, att ett rent krisbidrag nu måste till.
– Men i huvudsak menar vi att hyror ska vara möjliga att betala och löner hålla sig på rimliga nivåer. Och därmed ska egentligen inte en massa olika stödåtgärder behövas. Men nu har vi en krissituation där inkomster och utgifter inte går ihop för allt fler.
Men är inte en risk att denna typ av stödåtgärder permanentas – och så är man tillbaks i det klassiska ”kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen”?
– Jo, det är ett problem i länder med fri hyressättning. Som i Finland där bostadsbidraget exploderat (där bör det tilläggas att det finska bostadsbidraget är en bredare konstruktion. Reds. anm). I Sverige har vi ett bättre system med mer kontroll över hyrorna. Så jag är inte lika orolig för det. Och vi betonar att detta bara bör finnas i kristid.
Men med sedvanlig utredningstakt är väl krisen sannolikt över innan en hyresakut kan vara på plats?
– Jo, å andra sidan kan det gå snabbt ibland. Om man vill. Men vi som organisation kan inte göra mer än att påkalla ett problem och visa på möjliga lösningar, säger Martin Hofverberg.
