Privata fjärrvärmebolag, särskilt de med utländskt ägande, har höjt priserna betydligt mer än de kommunala bolagen. Det visar forskaren Erik Lundin i en ny ESO-rapport.
Det kommer knappast som någon överraskning när Erik Lundin, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, i ESO-rapport, ”Raka rör” konstaterar det skett rejäla prisökningar på fjärrvärmemarknaden de senaste åren. Prisökningarna 2022–2023 kan till stor del förklaras av ökade kostnader för biobränsle och minskade vinstmarginaler.
Men han kan samtidigt konstatera att de privata bolagen gjort större prisökningar än kommunala bolag. Mellan 2022 och 2024 höjde privata bolag priserna med drygt 30?procent, jämfört med drygt 20 procent för kommunala. Skillnaderna påverkas bara marginellt när prisökningarna jämförs för bolag inom samma län, vilket indikerar att skillnaderna inte drivs av regionala faktorer. Erik Lundin kan också konstatera att även om vinstmarginalerna under 2022 och 2023 minskade oavsett ägarform, så har både priser och vinstmarginaler i absoluta mått varit högre för de privata bolagen.
[ Annons ]
Och utländska privata ägare tar ut ett ännu högre prispåslag jämfört med svenskägda privata bolag.
”Kunder i privata nät varje år betalar omkring en miljard kronor mer än kunder i kommunala nät.”
När Erik Lundin analyserar fjärrvärmemarknaden utifrån ekonomisk teori blir ett tydligt resultat att det är en marknad präglad av lokala monopol med oreglerad prissättning. Erik Lundin konstaterar att ett tydligt tecken på monopolprissättning är hur fasta avgifter används för att dra fördel av kundernas beroendeställning.
Erik Lundin resonerar kring resultatet på SvD Debatt och konstaterar där att de privata fjärrvärmebolagens lokala monopolställning gör det möjligt att ta ut betydligt högre vinster än vad som varit möjligt på en konkurrensutsatt marknad. Han skriver: ”För hela landet, där över 30 procent av kunderna har en privat fjärrvärmeleverantör, innebär detta att kunder i privata nät varje år betalar omkring en miljard kronor mer än kunder i kommunala nät – utan att det finns någon koppling till högre kostnader eller bättre tjänster.”
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige, konstaterar att rapporten bekräftar förhållanden som han länge argumenterat emot.
– Det är nu bortom tvivel att fjärrvärmeleverantörer tillämpar monopolprissättning. När detta sker utan ett fungerande kundskydd skapas en kritisk svaghet i systemet; med allvarliga konsekvenser för fjärrvärmens legitimitet, säger Rikard Silverfur.
Särskilt problematiskt, menar han, är de prismodeller som bygger på alternativkostnadsprissättning, där fjärrvärmepriset sätts i relation till vad det skulle kosta kunden att värma med el. Det blir då ett förhållande där fjärrvärmeleverantören själv som både definierar alternativet och gör kalkylen.
– Att leverantören själv definierar vad kundens alternativ är och vad det skulle ha kostat är unikt, och ohållbart. Vi behöver en gemensam referensram för att kunna föra en saklig diskussion om vad som är ett rimligt pris, säger Rikard Silverfur.
Erik Lundin konstaterar också att det indirekta konkurrenstryck som trots allt finns genom att välja elbaserad uppvärmning som alternativ dessutom har minskat under de senaste tre åren på grund av högre elpriser.
I rapporten riktar Erik Lundin en tydlig uppmaning till de kommuner som fortfarande äger sina fjärrvärmenät att inte sälja dessa, särskilt inte till utländska investerare, eftersom detta riskerar att leda till högre priser och minskade kommunala intäkter.
Dock argumenterar han inte för att privata aktörer helt bör utestängas från fjärrvärmesektorn. Erik Lundin menar att de kan vara väl lämpade för att driva teknikutveckling och effektivisera verksamheten – det så länge det inte står för ägandet.
Det är viktiga steg mot ökad transparens och ett mer balanserat förhållande mellan kund och leverantör.
Likaså anser han att prisreglering, trots att fjärrvärmemarknaden är ett naturligt monopol, bör undvikas – erfarenheter från elnätsmarknaden visar att reglering är svårt och kostsamt. Här menar Erik Lundin dessutom att prisreglering skulle kunna vara ett hinder i teknikskiftet till fjärde generationens fjärrvärme men smart styrning och lågtemperaturdistribution.
Erik Lundins förslag är i stället att:
• Avveckla Fjärrvärmenämnden, då den saknar mandat att påverka priser och därmed inte fyller en relevant funktion.
• Utveckla Prisdialogen genom att införa en standardiserad prisberäkningsalgoritm för att öka transparensen.
• Inför en nationell prisjämförelsetjänst under Energimarknadsinspektionen för att stärka konsumenternas möjligheter att jämföra fjärrvärmepriser.
Förslag som Rikard Silverfur välkomnar.
– Det är viktiga steg mot ökad transparens och ett mer balanserat förhållande mellan kund och leverantör.
Rikard Silverfur menar att det, trots rapportens tydliga besked, är viktigt att inte fastna i att se ägandet i sig som problemet, utan hur bolag agerar på en marknad utan konkurrens. Styrmedel måste enligt honom riktas mot beteende – inte organisationsform.
– Politiker och myndigheter har ett ansvar att återställa förtroendet för fjärrvärme. Det kräver både ett starkare kundskydd och en tydlig plan för att eliminera prissättningsmodeller som bygger på monopolställning, säger Rikard Silverfur.
