[ Annons ]

Foto: Shutterstock.
Publicerat 8 oktober, 2020

Färre söker bidrag för anpassning

Antal beviljade bostadsanpassningsbidrag har minskad kraftigt. Det visar färsk statistik från Boverket.

Antalet beviljade bostadsanpassningsbidrag uppgick 2019 till 55 765 stycken. En kraftig minskning jämfört med totalt 73 200 bidrag under 2015. Det visar en färsk rapport från Boverket. Kommunernas kostnader för bostadsanpassnings- och reparationsbidrag minskade från 1 039 miljoner kronor år 2015 till 856 miljoner kronor år 2019.

Boverket har ännu inte gjort någon analys om nedgången kan relateras till de förändringar i bestämmelserna som skett genom den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag som trädde i kraft den 1 juli 2018. Där kan det också finnas en viss eftersläpning i handläggning.

[ Annons ]

– Eftersom rapporten avser år 2019 så handlar det alltså om ärenden som har handlagts både utifrån den nya lagstiftningen och den gamla. Det går därför inte att utifrån rapporten säga någonting om i vilken utsträckning som den nya lagstiftningen ligger bakom minskningen av kommunernas totala kostnad för bostadsanpassningsbidragen, säger Håkan Nilsson Jurist på Boverkets tillsynsenhet.

Camilla Fors Persson, vd på Fors Fastigheter i Stockholm, konstaterar att även om hon inte sitter inne med förklaringen till den totala minskningen av beviljade bidrag, så ställer det nya regelverket till problem. 

– Egentligen borde siffrorna peka åt andra hållet då man från myndigheternas sida vill att människor ska bo kvar längre hemma, säger Camilla Fors Persson.

Det som framförallt ställer till det är att man i och med det nya regelverket börja tillämpa reglerna för återställning mer strikt.

– Nu kan man inte längre kräva av kommunen att återställa om det gjorts mycket stora åtgärder. Då måste man antingen själv bekosta att demontera ganska stora åtgärder som hissar i trapphus och lyftanordningar i lägenheter.  Kommunen har vid en begäran om återställande rätt att kräva att få använda lägenheten som de har utrustat till en ny person med liknade behov, säger Camilla Fors Persson.

Att det då blir en mer eller mindre permanent omsorgslägenhet, kanske inte helt lämplig i just det beståndet, tror Camilla Fors Persson kan göra fastighetsägare  tveksamma till att godkänna en åtgärd.

– Det är verkligen inte roligt att som medmänniska säga nej till någon med stort behov. Men i vissa fall fungerar det helt enkelt väldigt dåligt med hur fastigheten ser ut.

Camilla Fors Persson tar som exempel plattformshissen som man ville montera utanför porten på en av hennes innerstadsfastigheter. Med följd att det då skulle bli omöjligt att komma in med barnvagn eller ut med en ambulans bår. Tillgängligheten och säkerheten för samtliga boende i fastigheten måste alltid komma först i en sån bedömning.

En helt annan möjlig förklaring till Boverkets siffror kan såklart vara att nyproduktionen av bostäder ökat. Om allt fler flyttar in i bostäder som redan lever upp till tillgänglighetskraven så minskar naturligtvis behovet av anpassning.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]