Av de kommuner som anger balans har Östersund störst folkmängd.
Publicerat 14 maj, 2020

Färre kommuner med bostadsbrist

För tredje året i rad minskar antalet kommuner med brist på bostäder. Det framgår av Boverkets bostadsmarknadsenkät. Men det är samtidigt en enkät som alltmer ifrågasätts och där Boverket har i uppdrag att utveckla mer träffsäkra statistiska modeller.

Även om en stor majoritet av landets kommuner fortfarande har stor bostadsbrist så pekar statistiken åt rätt håll. I årets upplaga av Boverkets bostadsmarknadsenkät anger 212 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på bostadsmarknaden. Även om det är många så är det 28 kommuner färre jämfört med för ett år sedan, och 43 kommuner färre jämfört med 2017.

Men det har dock kommit att bli allt mer ifrågasatt om bostadsenkäten från Boverket visar den sanna bilden av bostadsbrist? Det som redovisas är en bedömning, som i bästa fall kan vara en bild av det verkliga behovet i respektive kommun. Men det kan också vara en signal från en kommun att man är en tillväxtort och att det därför behövs fler bostäder. Om detta går att läsa i en analys som fastighetstidningen publicerar idag. Läs den här.

[ Annons ]

Detta är också något som regeringen och bostadsminister Per Bolund har insett. Därför har Boverket ålagts att utveckla tydligare definitioner och enhetliga begrepp. I Fastighetstidningens reportage säger Tor Borg, analytiker på Boverket som ansvarar för utredningen:

– Regeringen vill i första hand att man ska beakta hur läget för de med begränsade möjligheter. Det räcker inte med att säga att det saknas ett tusen bostäder här och några tusen där, man vill ha en mer specifik bild av bostadsbristen.

Men för att återgå till statistiken, som den ser sig i den bostadsmarknadsenkät som nu finns att tillgå: Det är fler kommuner som uppger att de har en bostadsmarknad i balans. Att totalt 66 kommuner, eller 23 procent, uppger detta innebär 20 fler än förra året. Främst är det små kommuner som rapporterar balans på bostadsmarknaden. Av de kommuner som anger balans har Östersund störst folkmängd, med cirka 64 000 invånare.

Underskott på bostäder återfinns enligt enkäten främst i storstadsregionerna och större högskolekommuner. Åtta kommuner anger att de har överskott på bostäder.
Höga produktionskostnader är det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande, enligt kommunerna. Svårigheter för privatpersoner att få lån är också en vanligt förekommande orsak i enkäten.

Frågan om lösningar för de som står längst bort från bostadsmarknaden dyker upp allt oftare i debatten. Idag hamnar ansvaret allt som oftast på kommunernas socialtjänster. Det är 248 kommuner som svarar att de hyr ut lägenheter i andra hand. Sammantaget hyrs cirka 20 500 lägenheter ut i andra hand med stöd av socialtjänstlagen.

Situationen för ungdomar har dock enligt enkäten förbättrats något. Antalet kommuner med underskott för ungdomar har minskat för tredje året i rad. Fortfarande råder dock underskott på bostäder för ungdomar i 210 kommuner.

För äldre verkar också situationen förbättrats något. Det är 18 kommuner färre som bedömer att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre jämfört med förra året.

Det råder underskott på bostäder för anvisade nyanlända i drygt hälften av landets kommuner. Men situationen verkar dock ha stabiliserats något till följd av att antalet anvisade nyanlända har minskat jämfört med tidigare år. Men på platser med många självbosatta nyanlända är situationen fortfarande ansträngd. Där uppger cirka två av tre kommuner ett underskott på bostäder.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]