För de flesta är han mest känd som en av Liberalernas profilerade röster i bostadsfrågor: bostadspolitisk talesperson, ledamot i civilutskottet och under ett år partisekreterare. Men det är på många sätt en comeback – innan rikspolitiken var han projektledare för bostadsbyggande på OBOS. Även om man får förmoda att det främst är de politiska meriterna som förklarar rekryteringen.
Finns det inte en risk att det ligger dig i fatet – att det uppfattas som att du fortsätter driva en liberal agenda snarare än jobbar för fastighetsägarna?
[ Annons ]
– Det är väldigt tydligt att jag byter roll. Jag kommer från bostadsbranschen, och den erfarenheten bar jag med mig in i politiken. Och nu blir det tvärtom, jag tar med mig erfarenheterna från politiken tillbaka till branschen. Oavsett om man jobbat i fastighetsbranschen eller i politiken finns det ingen motsättning – det är samma människor som behöver bostäder.
När du kom från OBOS in i politiken och började jobba med bostadsfrågor – var det något där som du tyckte att politiker, och även tjänstemän, ofta missar?
– Det fanns en brist på kunskap om bostadsbranschen inom politiken, och att fylla det hålet blev naturligt för mig. Bostadsfrågan var en av de första jag satte klorna i.
Det är samma människor som behöver bostäder.
Vad är det man inte riktigt har greppat? Kan du exemplifiera?
– Man kan aldrig riktigt förklara något för någon som inte själv varit i det. Att drabbas av långa ledtider, långa byggprocesser, upplevelsen av att bli motarbetad av politiken och samhället när man egentligen vill samma sak. Under min tid som politiker kände jag att jag kunde förmedla just det, och fick mycket gehör.
Det hade förmodligen varit ett sämre utgångsläge om du varit vänsterpartist och drivit på för hyresstopp. Men hur nära ligger de bostadspolitiska frågor du drivit som politiker det du nu har i uppdrag att driva?
– Som politiker tyckte jag att Fastighetsägarna hela tiden var rätt på spåren. Det var naturligt att jag låg nära dem i sakfrågorna. Men för mig handlar det också om värderingar – vilket samhälle vill man skapa? Där stämmer vi överens. Det värderingsstyrda och sakfrågorna måste gå hand i hand. En sak jag jobbade mycket med var den sociala bostadspolitiken, och jag upplevde att särskilt de privata fastighetsägarna, som lever nära sina hyresgäster, hade ett stort hjärta för dem som ramlade mellan stolarna. De hittade egna lösningar och låg snarare före politiken.
En fråga många fastighetsägare vill driva är en friare eller åtminstone reformerad hyressättning. Ser du några öppningar för att det ska kunna ske politiskt?
– Utan att spekulera i valutgången är det oundvikligt att nästa regering får upp det på bordet. Bostadsmarknaden fungerar inte tillräckligt väl idag. Vi kommer ur en byggkris där vi ser vissa ljusningar, men den måste komma på fötter igen, och det landar mycket tydligt på kommande regerings bord. När man kliver ur en kris behövs reformer för att det ska kunna ske. Där behöver vi som fastighetsägare vara med på banan och berätta om behoven för en ny regering.
Jag intervjuade dig precis efter att SD gjort ett utspel om att man var beredd att förhandla om hyressättning i nyproduktion, något man ganska snabbt dementerade. Du var då väldigt positiv och trodde att det skulle gå att få upp inom Tidösamarbetet. Var det något du sa mest för att man som politiker måste vara positiv för att driva frågor – eller trodde du det på riktigt?
– Alla, oavsett parti, såg den icke-fungerande hyresmarknaden – särskilt då, mitt i en byggkris där kalkylerna inte gick ihop med stigande räntor, stigande materialkostnader och kostsamma planprocesser. Jag var övertygad om att alla partier såg det, och därför var jag positiv. Ingen blundade för problemet. Men från att se det till att våga ta steget och genomföra politiken – det var det som uteblev.
Vi har pratat mycket om riksplanet, som delvis blir din roll. Men också det lokala i Jönköping. Vilka frågor är aktuella där?
– När jag som riksdagsledamot tryckte på knappen i kammaren tänkte jag alltid: vad händer hemma på min gata i Jönköping? Det ska bli roligt att nu gå in i den lokala, konkreta verkligheten och spela upp den till den nationella nivån. Jönköping är en av de städer som haft en positiv tillväxt, även om det varit lugnare under krisen. När jag kommer hem och möter branschen känner jag tyvärr att frustrationen över långa ledtider i byggnationen finns kvar – den tar mycket tid och energi. Det är viktigt att fastighetsägare kan förmedla hur rikspolitiken påverkar den lokala utvecklingen.
