[ Annons ]

Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna. Foto: Magnus Glans.
Publicerat 12 juni, 2023

”Ett hot mot tillväxt på lång sikt”

I den senaste konjunkturrapporten från Fastighetsägarna lyfts ljuspunkter i svensk ekonomi fram. Men chefekonom Tomas Ernhagen varnar för att dessa kan utebli om inte förutsättningarna för byggandet förbättras.

En förvånansvärd motståndskraft i den svenska ekonomin, förutsättningar för en mjuklandning och trots allt 25 000 nya bostäder per år framöver.  Läser man Fastighetsägarnas konjunkturrapport parallellt med det lika färska nyproduktionsindexet  från  SBAB – där antalet påbörjade bostäder i år spås hamna en bra bit under 20 000, i värsta fall runt 15 000 – förefaller den förra närmast ljus och optimistiskt.

Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen klargör dock snabbt att så inte är fallet.

[ Annons ]

– De 25 000 bostäder som vi talar om handlar om den långsiktiga utvecklingen. När det utvecklingen den närmaste tiden delar vi i allt väsentligt SBAB:s dystra bild. Det kan bli betydligt sämre än vad statistiken just nu antyder. Den baseras på startbesked. När jag pratar med folk hör jag ingen som säger att man kommer att sätta spaden i marken den närmaste tiden. Men det är helt omöjligt att veta exakt hur djup denna nedgång i slutändan blir, säger Tomas Ernhagen.

Men ser man till den svenska ekonomin i stort menar Tomas Ernhagen att det ändå går att skönja ett visst hopp.

– Vi bör vara relativt nära en räntetopp. Inflationen börjar också vika. Då kan finanspolitiken stötta och vi kan också få viss draghjälp utifrån.

Tomas Ernhagen anser att Riksbanken kan vila på hanen efter den kommande höjningen till 3,75 procent. Tidigt nästa år tror han att det är dags för en första sänkning.

– Alla förutsättningar talar för att denna lågkonjunktur kan bli relativt mild på en övergripande samhällsnivå.

Men det finns ett viktigt men för att detta ska slå in, påpekar Tomas Ernhagen. Det handlar om bostadsmarknaden.

– Hela logiken har byggt på fallande räntor i flera decennier. Framförallt efter Lehman-kraschen och de efterföljande minusräntorna som skapade en enorm dragningskraft på kapitalet mot fastighetsmarknaden.

Tomas Ernhagen konstaterar att det resulterade i en enorm ökning i bostadsbyggandet. Men nu är allt det väck med positiv avkastning på statsobligationer och ökad risk i fastighetsbranschen. Enligt Fastighetsägarna kommer vi inte tillbaka till de byggvolymer som gällde under 2010-talet, som var en följd av det extremt låga ränteläget som rådde då.

– Tidigare har en dysfunktionell hyressättning kunnat döljas av värdeökningarna på fastigheterna. Men nu försvinner alltså hela den logik som drivit investeringarna, säger Tomas Ernhagen.

Vi riskerar att bli betydligt fattigare än vad vi skulle behöva vara.

Han menar att det stora problemet med detta är det hot det utgör mot den svenska ekonomins tillväxt på lång sikt.  

– Om det byggs för lite i förhållande till faktiska demografiska behov så kommer det slå hårt mot både utbildning och arbetsmarknad. Då fungerar ekonomin sämre och vi riskerar att bli betydligt fattigare än vad vi skulle behöva vara, säger Tomas Ernhagen.

Höga kostnader, lägre bostadspriser och svårigheter att få folk att teckna sig för framtida köp, kommer att lägga en våt filt över byggandet av bostadsrätter och villor. För hyresrätten förvärras situationen av det dysfunktionella hyressättningssystemet, menar Tomas Ernhagen

I morgon tisdag hålls de rundabordssamtal där bostadsministern bjudit in bostads- och byggbransch för att diskutera den rådande krisen.

– Det är bra. Men det kommer att krävas att flera viktiga åtgärder faktiskt genomförs.

På kort sikt menar Tomas Ernhagen att det kan göra viss skillnad om kommunerna inser att de behöver sänka sina markpriser. På längre sikt behövs större strukturella reformer för en fungerande hyressättning. Se till att genomföra det redan utredda förslaget om fri hyressättning i nyproduktion, är Tomas Ernhagens uppmaning till politiken. Han inser att det är känsligt och kan komma att kräva en del justeringar. Därmed kan det komma att ta tid innan förändringar förverkligas.

– Men bara en signal om att det kommer att gå att räkna hem de långsiktiga investeringar i hyresrätter som krävs, skulle betyda mycket.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]