Ett av områdena där BID-modellen redan används är i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.
Publicerat 28 september, 2020

En svensk modell för BID ska utredas

Att regeringen nu vill utreda möjligheterna till platssamverkan i utsatta områdenvälkomnas av Fastighetsägarna.

I budgetpropositionen för år 2021 föreslår regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda möjligheterna till platssamverkan, eller ”Business Improvement Districts” (förkortat BID) i Sverige. Särskild betoning läggs på utsatta områden. 

BID är en modell för att skapa mer attraktiva miljöer i ett visst område genom formaliserad samverkan mellan fastighetsägare, hyresgäster, och offentliga aktörer. Exempelvis genom investeringar i den fysiska miljön eller åtgärder för att öka tryggheten. Modellen tillämpas redan både internationellt och på vissa håll i Sverige. Exempelvis i Malmöstadsdelen Sofielund. 

[ Annons ]

Helena Olsson är chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna, och välkomnar regeringsförslaget. Även om modellen redan tillämpas i Sverige menar hon att en utredning kan underlätta för att sprida den till fler platser.   

– Fastighetsägarna har positiva erfarenheter från BID-inspirerad samverkan i Sverige. Vi uppmuntrar fastighetsägare att engagera sig i BID-inspirerad samverkan för att det skapar trivsammare och tryggare stadsdelar och mervärde i såväl fastighetsförvaltningen som för samhället. Vi ser ett behov av att den svenska BID-modellen utvecklas genom att gränssnittet för det offentligas och näringslivets ansvar och mandat för förvaltning och utveckling av platser tydliggörs. , säger Helena Olsson. 

Hon menar att varje plats och område förvisso har sina egna förutsättningar som måste tas hänsyn till för att få platssamverkan att fungera. Exempelvis beroende på om det är en citykärna eller utsatt bostadsområde det handlar om. Men det finns ett antal minsta gemensamma nämnare som utredningen borde belysa.  

– Upplåtelsefrågan är ett exempel. Platssamverkan eller BID handlar ju till stor del om ”mellanrummen mellan fastigheterna”, alltså det offentliga rummet. I Sverige har det offentliga ett långtgående ansvar för detta. Vilka regelverk behöver vi trimma så att lokala initiativ och engagemang tas tillvara  utan att privatisera det offentliga rummet?

Ett annat exempel är regelverken kring upphandlingar. Om en BID-konstellation med olika aktörer tar över vissa uppgifter på en plats som normalt sköts av kommunen ska detta hanteras via upphandling. Men samtidigt är kontinuitet och långsiktighet bland aktörerna två viktiga pelare som BID-konceptet vilar på. 

– Här behöver vi se över upphandlingslagstiftningen fungerar i samband med BID-inspirerad platssamverkan. Så hur hittar vi rätt vägar där för att uppnå ett beständigt engagemang?

Hon ser stor potential för platssamverkan på fler ställen i Sverige. 

– Vi behöver fokusera på kvalitativa stadsmiljöer mellan husen, och då krävs det mer samarbete, avslutar Helena Olsson. 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]