”Det finns inget samband mellan social housing och marknadshyror”

Anna Granath Hansson, doktor i fastighetsvetenskap KTH hoppas att hennes rapport om social housing, som presenteras idag, ska utgöra en grund för samtal kring vad hon menar är en nödvändig reform.

Annons:

Annons:

Annons:


Under tisdagen släpper tankesmedjan Fores en rapport där Anna Granath Hansson, som forskar om bostadspolitik, bostadsbyggande och bostadsbestånd på KTH, granskat vad en vad det länge tabubelagda begreppet social housing innebär och vad en sådan lösning skulle kunna betyda för Sverige. Hennes ambition med rapporten ”En social bostadssektor i Sverige?” handlar mer om att ge tydligare konturer åt diskussionerna kring en svensk modell, än att peka på färdiga lösningar.

– Diskussionen har under en längre tid varit ytlig, man har pratat förbi varandra och det har funnits mycket missförstånd, säger Anna Granath Hansson.

Ett exempel menar hon är påståendet att det skulle finnas ett kausalt samband mellan social housing och införandet av marknadshyror.

– Så ser det helt enkelt inte ut när man studerar andra länder. Det finns modeller där en social bostadssektor kombineras med en reglerad hyressättning och starkt besittningsskydd likväl som med i kombination med en marknadsdriven hyressektor med ett svagt besittningsskydd. Vad man väljer är i slutändan ett politiskt beslut.

Anna Granath Hansson hoppas kunna bidra till att höja nivån i debatten. Något hon menar inte minst är nödvändigt när andra länders system diskuteras. Anna Granath Hansson nämner som exempel den diskussion som följde i spåren av Lisa Pellings, utredningschef på Arena Idé, rapport om Wienmodellen. En modell som Anna Granath Hansson avfärdar som helt orealistisk för svenskt vidkommande. Rapporten i sig ser hon däremot som ett välkommet bidrag, då hon menar att den efterföljande diskussionen tydliggjorde hur långt ifrån en gemensam problem- och målbild vi är i Sverige.

– Man måste förstå hur systemet i Wien är en gammal modell som byggts upp under 100 år. Där har man pumpat in enorma summor av allmänna medel. Att tro att vi nu skulle kunna bygga upp ett sådant system nu i Sverige är helt orealistiskt. Vi behöver hitta en helt annan lösning, säger Anna Granath Hansson.

Exakt hur vill inte Anna Granath Hansson säga, men hon pekar i rapporten på vad hon menar är en rimlig inriktning: ”En mindre modell som fokuserar på att begränsa hemlösheten och eventuellt också fånga upp andra randgrupper som till exempel unga och äldre, framstår i dagsläget som den mest troliga i en svensk kontext.”

– Faktum är ju att det redan håller på att växa fram lösningar i flera kommuner eftersom man inte klarar att lösa situationen på annat sätt. Så istället för att det införs i smyg, kan man lika väl börja diskutera hur vi genomför det på bästa möjliga sätt, säger Anna Granath Hansson.

Dock är hon tveksam om det i närtid är möjligt att hitta en lösning på statlig nivå.

– Jag ser inte hur vi med tanke på det politiska moras vi befinner oss i skulle kunna komma så långt.

Där pekar istället Anna Granath Hansson på hur lösningar, anpassade till den lokala bostadsmarknaden, kan växa fram på kommunal nivå.

– Jag tror att det kommer att växa fram som ett instrument för att sänka kommunernas kostnader. Idag kostar de sociala bostadslösningarna enorma summor. Bara i Göteborg handlar det om nästan en miljard kronor om året. Som skattebetalare undrar man ju då hur många bostäder som hade kunnat byggas istället för att skicka runt folk till olika vandrar hem, säger Anna Granath Hansson.

Anna Granath Hansson kommer att presentera sin rapport ”En social bostadssektor i Sverige?” hos Fores under tisdagen. Medverkar gör då även Micael Nilsson, Boverket, Martin Lindvall, Fastighetsägarna och Jörgen Mark-Nielsen, Sveriges Allmännytta.

Annons: