Musikfestivalen Way Out West i Göteborg har sedan starten 2007 haft hållbarhet som en central del av festivalen. Men det är första gången som festivalen använder batterilösningar för att kapa effekttoppar och säkerställa el till bland annat festivalens största scen.
Från Vattenfalls sida trycker man på hur fossilfri el från vindkraft och batterier som kan avlasta vid effekttoppar gör energilösningen både robustare och mer resurseffektiv.
I fem batterier på festivalområdet, med en sammanlagd kapacitet på cirka 1 000 kWh, lagras elen som kan användas för att hantera effekttoppar. Alternativet hade varit att koppla på ett dieselaggregat, eller liknande, för att producera el vid topparna.
Marcus Melin är strategisk energirådgivare på Vattenfall och märker ett fortsatt intresse hos fastighetsägare för batterier för att hålla nere sin effekt, tjäna pengar på spotprisoptimering eller sälja stödtjänster. Men det är inte för alla.
– Än så länge är det nog ganska långt ifrån att det kommer sitta fastighetsbatterier i alla hus, säger Marcus Melin.
Kommer batterier framför allt att vara en lösning i kombination med solceller, eller när man behöver lösa en väldigt specifik effektproblematik – eller kommer man att använda det i ”helt vanliga” hus av rena lönsamhetsskäl?
– Det som är så bra med batterier är att de är väldigt flexibla. När du väl har köpt ett kan det användas till väldigt mycket. Det kan vara att lagra din egen solel. Det kan vara att lösa effektproblematik i näten. Eller en lösning när du vill hålla nere din egen effektkonsumtion och till exempel låta folk ladda sina bilar när och hur de vill. Så de kan användas på många olika sätt, inte bara några smala specialfall.

Kommer batteripriserna att sjunka så mycket att man investerar enbart för att tjäna pengar genom att ladda upp det när elpriset är lågt?
– Tveksamt. Om man tjänar pengar beror ju både på vad batterierna kostar och vad man tjänar på dem. Kostnaden har gått ner och fortsätter sjunka, men man kan konstatera att minskningarna har avtagit.
Den andra delen av ekvationen är vad man tjänar. Det är kan bli större toppar och dalar i elpriset i framtiden, och att man därmed tjänar på att ladda när det är billigt och använda batteriet när det är dyrt.
– Men det är inte där de stora pengarna har varit hittills, utan det är främst intäkter från marknaderna för stödtjänster som gjorde att det var mycket lönsamt med batterier för ett par år sen. De som prickade in den vågen tjänade bra pengar även om batteripriserna var högre då. Nu är det inte lika lönsamt.
Varför inte det?
– Det är fler som har investerat i batterier. Då har priserna gått ner på stödtjänster.
Om man leker med tanken att det kopplas in ett fastighetsbatteri i varje flerfamiljshus i exempelvis Stockholm eller Göteborg. Vad skulle det innebära i ett systemperspektiv? Alltså hur mycket skulle det kunna bidra till att lösa dagens effektproblematik?
– Det beror lite på vad du använder ditt batteri till. Om du använder det bara när du tjänar bäst pengar, då är det inte säkert att du är med och löser lokal effektproblematik i någon större utsträckning.
Varför inte?
– Då reagerar du på ett spotpris. Det sätts på prisområdesnivå, medan effektbegränsningar är mycket mer lokala. Så om du agerar på spotpris kan du hjälpa till att lösa lokala effektproblem på köpet, men ofta kanske du inte gör så stor skillnad. Eller till och med utnyttjar batteriet åt fel håll just där och då, sett utifrån vad som behövs ur ett rent systemperspektiv.
Svåra ekvationer. Men inget som behöver bekymra publiken framför Nick Cave på fredagen när det sannolikt behövs extra effekt i crescendot med ”Into My Arms”.

