Det är stort fokus hur kommun, fastighetsägare och försäkringsbolag måste investera i lösningar för att hantera ökande nederbördsmängder. Jelena Larsson på Arkval arkitekter anser att arkitekterna behöver bli bättre på att bidra till hur det som byggs måste anpassas till ett nytt klimatsammanhang.
Det har inte undgått någon att den regniga, fuktiga och samtidigt varma sommaren har tillfört en del problem på många platser i landet. Inte minst på grund av det omfattande ovädret Hans, som härjade i Sverige i augusti.
En del obehag orsakas också av myggor, som svärmar varje kväll och därför kan bilden av ett kärr nästan få oss att höra myggsurr.
[ Annons ]
Men vad betyder ett kärr för kretsloppet och vilken roll har den för balansen i naturen? Eller fastigheter?
Ett större, äldre orört kärr kan ha hundratals olika djurarter. Men även de mindre dammar, skapade av människor, stödjer ett brett spektrum av groddjur, fåglar, insekter, amfibier och växter som trivs i dessa våta områden.
Men de har också en annan viktig funktion. Våtmarker fungerar som naturliga reningsverk genom att binda och filtrera olika föroreningar. Detta för att föroreningarna lägger sig på botten och när växterna bryts ner så absorberar de föroreningarna och därmed förbättras kvalitén i närliggande vattendrag och sjöar. Växter har dessutom förmågan att lagra kol i sina stammar, rötter och blad. Och när de faller av bidrar processen till kolackumulering.
Eftersom våtmarker lagrar stora mängder kol och fungerar som kolreservoarer, hjälper de till att minska koldioxidhalten i atmosfären och därmed påverkar de utjämningen av klimatförändringarna. Man kan säga att våtmarker, speciellt de gamla, med mycket lagrat torv, är som svampar som suger in och behåller stora mängder av vatten och saktar ner flödet av överskottsvatten. De buffrar, silar inströmmande vatten, filtrerar och släpper vidare det till sjöar och vattendrag.
Torka och översvämningar går hand i hand och på så sätt bör vi använda deras motsatta poler genom förberedelser. Det handlar om den stora och den lilla skalan av åtgärder. Inget nytt, kanske, då jag minns att min mormor samlade regnvatten från taket för att vattna blommorna på lantställe redan när jag var barn. Hennes enkla anläggning ledde direkt till rabatten. Nu kan man ansluta en regnsamlare direkt till stupröret.
Men när det blir för mycket vatten som de senaste årens skyfall med dess oväntade vattenmängder, så skapas det många problem i vårt samhälle. Fastighetsägare står inför många utmaningar för att skydda sina fastigheter från skador. Och för att förebygga de är det viktigt att alla inblandade som kommun, Va- huvudmannen och fastighetsägare samarbetar.
Eftersom det på många ställen i landet finns äldre och underdimensionerade VA ledningar, vilka är svåra att göra om under kortare tid, måste vi skapa fler klimatanpassade alternativa åtgärder och samordna dessa mellan kommunens- och övriga fastigheter.
Nu finns det många inarbetade metoder att buffra upp vatten, bland annat med anlagda dammar, leda bort överskott av vatten till uppsamlingar och lagra regnvatten både på och under jorden. Som husarkitekt ser jag det som en helhet av en fullt normal fungerande modern livsmiljö.
Själva idéen om att göra en liknelse av naturens eget kretslopp är inget nytt, och inarbetade metoder finns på marknaden. Här illustrerar jag några av de tydliga paralleller som kan ligga till grund för framtida beslut.
Vi arkitekter måste också ta ett större ansvar i varje påbörjat utvecklingsprojekt, bli mer initiativtagande med både information och bra idéer. Allt för att visa möjligheter och fördelar för fastighetsägare, försäkringsbolag och nyttjare.
Det är givetvis viktigt att göra en tidig riskbedömning inom detaljplanering och hitta bra klimatanpassade åtgärder på de platserna som kommer att bebyggas, men även där det planeras för större ombyggnationer, samt utöka de åtgärder, där första tecken på negativa påverkan hade visat sig. Utformning av mark bör göras med lösningar som minskar på vattentrycket vid skyfall och samtidigt hjälpa till att skapa attraktiva gröna områden med biologisk mångfald i våra städer.
Utveckling av större gröna ytor med hjälp av buffrat vatten inom städer ger minskad temperatur och koldioxidhalt. Därför är det särskilt viktigt att tänka större. Ska vi möjligtvis mer noggrant markera en fast procentuell andel av ytan inom varje fastighet till förmån för de ”gröna” buffert-zoner?
Men när jag satt där, vid ett kärr i Tiveden med akvarellblock, tänker jag mest på naturens skönhet, förenat med genialiteten i allt jag blickar över. Det vi behöver är att iakttaga och efterlikna det vi lär oss av den. Eller kanske bara bli påminda om den kunskap som redan finns och tillämpas, men som ytterligare behöver utökas.
Nu, efter sommaren, kommer många beslutsfattare, utvecklare och konsulter ta viktiga beslut inför de ställda miljömålen. Ta gärna med i beräkningen både gamla kärr och nya dammar för klimatreglering och även jobbiga mygg i biologisk mångfald.
Arkitekt SAR Jelena Larsson
Arkval arkitekter
