Dags för snooze-städerna att vakna

Framförallt kommuner nära storstäderna behöver se över barnomsorg, avfallshantering och en hel del annat. Det enligt en ny rapport där Sweco granskat följder av det ökade distansarbetet.

I rapporten Sveriges nya geografi lanserar Swecos samhällsanalytiker begreppen teams-städer och snooze-städer. Det för att ge en bild av hur det ökade distansarbetet kan komma att påverka kommunerna.

Utgångspunkten är att det kommer vara ett fortsatt stort intresse för distansarbete även efter pandemin. Helena Liljegren, chef för samhällsanalys och strategi på Sweco, konstaterar att det alltid finns en risk att man extrapolerar en ganska så extraordinär utveckling under en kris. Att det är möjligt att vi snabbare än man nu tror återinträder i mer normala förhållanden.

– Det finns såklart alltid en risk i den här typen av framtidsspaningar att man haft ett för kort tidsperspektiv. Dock kan vi se tydliga flyttmönster, som inte är något kortsiktigt perspektiv. Där kan man nog förutsätta att när man gjort valet att bosätta sig på en ny plats vägt in möjligheten att jobba mer digitalt – vilket man kommer kunna göra oavsett pandemi eller inte, säger Helena Liljegren.

Hon menar att många mycket väl kan flytta tillbaks, eller någon helt annanstans. Men oavsett kommer vi sannolikt inte att gå tillbaks till att vara på kontoret åtta till fem varje dag.

– Baserat på de, och de flyttmönster vi kan se, är det högst troligt att vi kommer behålla de beteendena.

I Swecos kartläggning lyfts pendlingskommuner som Danderyd, Härryda och Vellinge fram. Här jobbar många inom distansvänliga branscher och därför kan distansarbete bli normen. Den typen av kommuner definieras således som teams-städer. Orter där det tidigare varit ganska tomt dagtid kan nu fyllas av hemmajobbare.

Enligt Swecos definition ligger 19 av 29 teams-städer i Stockholmsregionen, fem i Malmöregionen och fyra i Göteborgsregionen. Hammarö i Värmland sticker ut som den enda teams-staden utanför storstadsregionerna. 

Helena Liljegren menar att det är viktigt att lyfta in de nya förutsättningarna i samhällsplaneringen.

– När fler vistas i en kommun dagtid påverkas elanvändning, avfallshantering, hur länge barn är på förskola och fritids med mera. Det kan också skapas förutsättningar för olika typer av näringslivsetableringar såsom satellitkontor, restauranger och butiker. Det här är något som kommunerna behöver ta hänsyn till i samhällsplaneringen, säger Helena Liljegren.

Motsatsen är snooze-städerna som kan förvänta sig ett tapp dagtid på många kontorsanställda. Enligt Swecos analys är detta främst storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, men också mellanstora städer som Lund, Karlstad, Borlänge och Helsingborg. Älmhult sticker ut som den minsta snooze-kommunen på listan.

– Med minskad arbetsinpendling blir storstadens utbud ”snoozat” och vi kan nog få se en mer varierad efterfrågan på hämtfrukost, lunchträning, shopping och after work. Det här förändrar också hur kontorslokaler nyttjas, och det blir en utmaning för många företag att dimensionera kontoren rätt, säger Helena Liljegren.

– Om man fortsatt vill ha en livlig stad under dagtid, som man fått lite gratis på grund av att folk pendlat in till städerna, så behöver man antingen aktivt göra något för att få folk att pendla in igen eller acceptera och anpassa sig till det nya.

Men nu har vi hamnat i en helt ny kris. Helena Liljegren är tydlig med att man inte hunnit väga in exempelvis vilken påverkan exempelvis stora flyktingströmmar eller andra följder av kriget i Ukraina kan få.

– Nu spekulerar jag, men man kan ju också tänka att om vi tvingas leva under en allt mer aktiv hotbild så förstärker det nog snarast att man väljer att jobba hemma och rör sig än mindre, säger Helena Liljegren.