[ Annons ]

Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Publicerat 12 maj, 2023

Bostadsutredning möts av branschskepsis

Regeringen tillsätter en utredning som ska se över modeller och system för hyrköp och ägarlägenheter. Många i branschen ser problem med att kila in ägarlägenheter i det befintliga beståndet.

Det har inte varit särskilt många utspel om bostadspolitik från regeringen, men Andreas Carlson (KD) meddelade på fredagens pressträff att han har tillsatt en utredning, som ska se över möjligheterna till en utvidgning av systemet med ägarlägenheter. Regeringens utredare ska också utreda en lagreglerad modell för hyrköp. 

Syftet är att fler människor ska kunna äga sitt boende samt att öka mångfalden av boendeformer i Sverige. 

[ Annons ]

– Den som äger sin bostad har större inflytande över boendet, har större möjlighet att påverka boendekostnaderna än om man hyr en bostad och har större frihet att renovera eller bygga om, säger Andreas Carlson.

Idag finns redan möjligheten till ägarlägenheter i nyproduktioner. En utvidgning av systemet med ägarlägenheter ska göra det möjligt att omvandla även i ett befintligt hyresbestånd. Även där det inte finns en majoritet för att göra en omvandling, till exempel miljonprogramsområden, ska det kunna ske. Bostadsministern kommunicerade att det idag krävs över 50 procent för att en ombildning ska göras, men den korrekta siffran är 2/3-delar.

Andreas Carlson anser att systemet med ägarlägenheter även skulle gynna fastighetsägaren, då det frigörs kapital vid en försäljning.

– Det kan användas för underhåll och upprustning av det befintliga hyresbeståndet. Detta skulle alltså kunna komma alla boende till del, säger bostadsministern.

Ägarlägenheter har alltid legat Kristdemokraterna varmt om hjärtat och det var kommun- och finansmarknadsministern Mats Odell, KD, som 2009 drev fram den nya boendeformen. Visionerna då var att ägarlägenheter skulle ta över från bostadsrätten tack vare en friare form och rätten att hyra ut, men så har det inte blivit. Enligt SCB finns det 3 354 byggda ägarlägenheter idag, medan cirka en miljon lägenheter är bostadsrätter.

Tanken att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter är nu inte ny. Det finns faktiskt en sådan utredning redan gjord 2014.  Även då som nu ansåg regeringen att en lagändring skulle kunna attrahera de boende i miljonprogrammen. Någon lagändring kom aldrig till stånd under Löfvénregeringen.

Bostadsminister Andreas Carlsson skriver i ett svar att den nya utredningen i delar ska följa den tidigare utredningens förslag. ”Direktiven ger dock utredningen en möjlighet att föreslå andra lösningar i de frågor där det bedöms motiverat. Det är viktigt att reglerna är anpassade till förhållandena på dagens bostadsmarknad. Det finns i dag fler ägarlägenheter och utredningen bör också beakta erfarenheter från tillämpningen av befintliga regler om ägarlägenheter vid utformningen av sina förslag.”

Utredningen som regeringen tillsatt ska också inbegripa hyrköpsmodellen, där köparen till en början bara köper en del av boendet, för att sedan successivt betala sig till större ägande.

– Det finns goda exempel från våra grannländer och är ett bra sätt att få in en fot i ägandet av det egna boendet, säger Andreas Carlson.

Upplägget finns redan i dag, men det saknas specifika lagbestämmelser, vilket han vill ha på plats.

– Syftet är inte att modellerna som finns i dag ska förändras, men vi vill göra regelverket ännu tydligare och mer begripligt.

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna, anser att det är att positivt att nya upplåtelseformer utvecklas.
– Vad gäller ägarlägenheter är det en upplåtelseform som inte tillräckligt kunnat prövas mot konsumenternas efterfrågan i och med begränsningen till nyproduktion. Att öppna för ombildning i befintliga fastigheter är ett naturligt nästa steg.

Utgångspunkten, menar han, måste vara att det är en möjlighet för både konsumenter och fastighetsägare och att eventuell ombildning förutsätter att båda parter så önskar. Förslag som möjliggör ombildning mot hyresvärdens vilja får betraktas som oförenliga med egendomsrätten. 

– Hyrköp, eller modeller för delat ägande, förekommer redan som ett intressant svar på utmaningarna med att finansiera inträdet på ägarmarknaden. I den mån det finns brister i regelverken kring dessa är det förstås positivt att dessa åtgärdas, säger Martin Lindvall.

Även om Martin Lindvall i grunden är positiv ser han en stor risk att man, i den pressade situation många hushåll befinner sig i, att man överskattar effekten av förslagen.

– För en växande andel strukturellt hemlösa saknar de betydelse. Regeringen behöver återkomma med åtgärder som även ökar intresset för att bygga fler hyresbostäder och som på allvar adresserar de mest utsattas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.

 Från organisationen Sveriges Allmännytta råder en viss skepsis till bostadsministerns förslag.

– Att blanda olika upplåtelseformer i samma hus innebär både juridiska och praktiska utmaningar. Utredningen får ge svar på om det är möjligt att göra detta på ett sätt som fungerar riktigt bra för alla inblandade – både för den som äger fastigheten, de som äger en ägarlägenhet och de som hyr en hyreslägenhet, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Vad gäller hyrköp konstaterar han att flera av medlemsföretag sedan länge erbjudit hyrköp, men intresset har hittills varit blandat.

– Vi välkomnar därför den nya utredningen som ska ta fram förslag som underlättar hyrköp av hyresbostäder, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Hos Hyresgästföreningen har det länge funnits motstånd till att ombilda till ägarlägenheter och den kvarstår.

– Det är fel väg att gå, när man frågar folk och kommuner vad som saknas är det hyresrätter som folk har råd att bo i. Att då öppna upp för ägarlägenheter som knappt efterfrågas är märkligt, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.

Han anser att det råder oklara ägandeförhållanden om ägarlägenheter kilas in i ett befintligt hyreshus.

– Vi ser i Europa där ägarlägenheter är vanliga att bostadsägarnas ansvar för gemensamma ytor inte finns på samma sätt som här i Sverige. Det är sådant man löst hos oss med en gemensam bostadsrättsförening.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke och debattör säger att han är besviken på det som regeringen idag presenterar.

– När bostadsbyggandet kraftigt går ner och vi har stora problem med finansieringen är det knappast ännu en utredning om ägarlägenheter och hyrköp vi behöver. Vi behöver konkreta beslut. Och här finns ju redan en klar utredning om startlån och regeringen har tidigare lovat att se över amorteringskraven.

– Ytterligare en utredning är bara ett sätt att köpa sig tid, menar Lennart Weiss.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]