[ Annons ]

Att återvinna frånluften är oftast det mest kostnads- och miljöeffektiva sättet att återladda borrhålen. Men det finns idag ett flertal sätt att återladda. Omständigheterna ?i det enskilda fallet avgör vilken metod som ?är bäst.
Publicerat 12 januari, 2015

Återladda borrhålen när energin tryter i berget

Att återvinna frånluften är oftast det mest kostnads- och miljöeffektiva sättet att återladda borrhålen. Men det finns idag ett flertal sätt att återladda. Omständigheterna ?i det enskilda fallet avgör vilken metod som ?är bäst.

Klicka på bilden för att se de olika teknikerna (pdf-format)

[ Annons ]

Har du problem att få upp värmen i huset vintertid eller få tillräckligt varmt tappvatten? Då behöver du förmodligen återladda dina borrhål eller avlasta bergvärmepumpen på något annat sätt.

Det finns flera orsaker till att bergvärmen inte räcker till. Några är att dina hyresgäster gör av med mer varmvatten eller har varmare inomhus än det var tänkt. Eller att du byggt till så att större yta ska värmas upp. Det kan också bero på att du bytt till en ny, effektivare värmepump som tar ut mer energi än vad borrhålslagret är dimensionerat för.

Men det är också så att bergets temperatur kring borrhålen successivt sjunker, vilket gör att mängden energi som kan tas ut minskar med åren om du dimensionerat för snålt från början. Detta märks först efter fem–tio år. Ju tätare mellan borrhålen, desto större temperatursänkning.
– Ju större anläggningen är, desto större betydelse har den energimängd som finns i den markvolym du använder dig av, säger Göran Hellström, docent och specialistkonsult med inriktning på markvärme.

Volymen bestäms av hur många borrhål det är och hur djupt de är borrade. På vissa platser är det uppenbart att det blir problem om man inte återladdar. Därför bör man alltid fråga sig om det behövs återladdning när man investerar i bergvärme.

I Areims kontorsfastighet Kista One används borrhålen för att leverera frikyla på våren och under sommaren tas kylmaskinernas överskottsvärme tillvara för att återladda borrhålen. Driftsekonomin är mycket god eftersom anläggningen används för både värme och kyla. För varje förbrukad kilowattimme el levereras fyra kilowattimmar värme eller kyla. Anläggningens kylvärmepumpar har en kyleffekt på 800 kilowatt och värmeeffekt på 1?000 kilowatt.

Men det är aldrig för sent att koppla på återladdning till ditt bergvärmesystem, även om det blir dyrare än om det gjorts från början. Att återladda innebär att man tillför energi/värme tillbaka i borrhålen för att minska temperatursänkning i den omgivande marken. Temperatursänkningen är proportionell mot nettouttaget av energi under året.

I ett så kallat borrhålslager där flera borrhål är sammankopplade, hjälper återladdningen till att hålla markens naturliga temperatur. Återladdning av enstaka borrhål innebär däremot att man temporärt återställer temperaturen i marken igen efter att den sjunkit under vintern när man tagit ut värme.

Effektivast är oftast att återladda borrhålen genom att ta tillvara energin i frånluften från husets ventilationssystem.
–?I frånluften har du tillgång till 20-gradig luft året om vilket gör att du både kan avlasta bergvärmepumpen vintertid och återladda borrhålen under sommarhalvåret. Men det kräver att du har frånluften samlad på ett bra sätt, annars blir det oftast dyrt att samla ihop den, säger Göran Hellström.

Men det finns många fler tekniker för att återladda borrhål och avlasta bergvärmepumpen. Kylmedelskylare, solfångare, klimatfångare samt utvinning av värme ur ytvatten är än så länge de vanligaste. Vilken eller vilka metoder som är bäst måste utredas i varje specifikt fall.

Och det dyker hela tiden upp nya tekniker.
–?Vi testar kontinuerligt olika typer av lösningar där det finns gratisenergi att ta tillvara för att skaffa oss en bred kunskap om vilka sätt som är de bästa, säger Peter Jordell, teknisk chef på företaget Enstar som är specialiserade på värme- och kyllösningar med värmepumpsteknik. Effektivast är ofta att använda flera olika sorters återladdning.

Även med relativt små borrområden som i innerstaden går det att få bra energibalans om rätt typ av återladdning görs.
Peter Jordell, teknisk chef Enstar

–?I och kring en fastighet finns det ofta stora möjligheter att återvinna överskottsvärme, både hög- och lågvärdig som används i olika steg. Även med relativt små borrområden som i innerstaden går det att få bra energibalans om rätt typ av återladdning görs. Vi har anläggningar med övertempererat berglager trots små borrområden.

På konferensanläggningen Skogshem & Wijk återladdas energilagret från maj till november med hjälp av värmen i vatten från havet via en kassun i strandkanten. Det gör att energilagret är fulladdat när värmepumparna börjar ta ut energi. Återladdningen har även gjort det möjligt att ersätta en kylmaskin med frikyla under sommaren. Anläggningens värmepumpar har en värmeeffekt på 360 kilowatt och frikyleeffekten är 200 kilowatt.

Företaget SEEC bygger enbart geoenergisystem för värme- och kyllösningar med minst hundra procents återladdning.  Principen är att ett så kallat geoenergilager med borrhål alltid ska vara fulladdat för att inte sänka temperaturen i omgivande mark.
–?Metoden bygger på att vi höjer temperaturen i borrhålen mer än omgivande mark vilket ger både bättre effekt och verkningsgrad, säger Jan Thorburn, seniorkonsult på SEEC. Det är som en ”termoskanna” där vi hela tiden har kontroll över hur mycket energi som finns att tillgå, vilket gör att vi får effektivare system än vad som är vanligt. Vi ser att för fastigheter med en uppvärmd golvyta från 3 000 kvadratmeter eller mer förbättras lönsamheten med ett geoenergilager jämfört med konventionell bergvärme. Den som har behov av både värme och kyla får ännu bättre ekonomi med ett lager.

Sigtunahems bostadsområde Lindvägen med 75 lägenheter i tvåvåningshus har konverterats från direktverkande el till vattenburen värme som levereras från värmepumpar med ett borrhålslager. Sommartid återladdas borrhålen med värme från uteluften med hjälp av en kylmedelskylare som är placerad på parkeringsområdet. Anläggningens värmepumpar har en värmeeffekt på 360 kilowatt.

För återladdning används bland annat frånluft, klimatfångare, kylmedelskylare och spillvärme från fastighetens kylsystem.

Det går att komplettera med ett geoenergilager även i efterhand om bergvärmen inte räcker till. Ett alternativ kan förstås också vara att borra fler borrhål om det finns möjlighet.
–?Men då krävs att du kan borra utanför de gamla borrhålen så att volymen ökar. Att borra på samma yta är ofta ingen bra lösning eftersom marginaleffekten av ett nytt borrhål då blir lägre, säger Göran Hellström.

Läs också Högre effekt ?med bubblor i bergvärmeborrhål, Liten låda kan lösa stora problem i elnät och Slangen som får fart på cirkulationen.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]