Det totala antalet vräkningar ökar, även där barn berörs. Det visar ny statistik från Kronofogden. Både HGF och Fastighetsägarna vill nu se större samverkan mellan myndigheterna och en reformering av bostadsbidraget.
Kronofogdens färska siffror visar att antalet vräkningar som berör barn har ökat. 167 vräkningar där barn var inblandade genomfördes första halvåret 2023, jämfört med 145 samma period föregående år. Totalt berördes 345 barn – en ökning med 28 procent jämfört med första halvåret 2022.
Statistiken visar också att det totala antalet vräkningar i Sverige har ökat med 33 procent de senaste fem åren. Första halvåret 2023 ökade antalet vräkningar med tolv procent jämfört med samma period föregående år.
Trots att problemet synliggjorts, bland annat genom Kronofogdens regeringsuppdrag från i fjol – att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärd och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet – så har läget alltså försämrats.

– Som vi ser det är det en levnadskostnadskris. Mat- el- och energipriserna har gått upp, vilket har pressat hushållen hårt. Samtidigt ser vi att olika former av stöd, som bostadsbidrag och bostadstillägg, inte har följt med kostnadsökningarna. Och när man inte har råd att betala hyran, då har det gått väldigt långt, säger Karin Lindeberg, bostadspolitisk chef på Hyresgästföreningen (HGF).
Hon är särskilt bekymrad över att fler barn drabbas.
– Vi ser många barnfamiljer som hamnar i förfärliga boendesituationer, där de tvingas flytta till olika andrahandslösningar. Det påverkar deras skolgång, möjligheten att hålla fast vid sina kompisar, ja överhuvudtaget påverkar det familjens trygghet i att inte vara säker på om man kan stanna.
Karin Lindeberg befarar att det kommer bli ännu värre framöver, och anser att två akuta åtgärder måste genomföras så fort som möjligt.
– Dels en reformering av bostadsbidraget, där människor inte hamnar i ett läge att de måste betala tillbaka bidraget som de fått. Det måste finnas en trygghet i att veta hur mycket man kan söka och vara säker på att få behålla det.
– Sen måste man säkerställa att man har en organisatorisk struktur för samverkan, och tajta till samarbetet mellan social- och arbetsmarknadsförvaltning, länsstyrelserna och Kronofogden. Statsbyggnadsförvaltningen måste ha bättre koll på beståndet och se vilka lediga lägenheter som finns så att människor har tak över huvudet. Sen måste förvaltningarna förstås samverka med bostadsbolag och fastighetsägare som ser när nån släpar efter med hyran.
Hon understryker också att engagemanget inte får vara personbundet som det är i vissa kommuner idag.
– Det finns goda exempel på när man lyckats väldigt bra, men då är det drivna personer som säkerställer att samverkan sker. Så ska det ju inte vara; alla kommuner ska sätta rutiner och samarbeten, och ta stöd av professionella myndigheter som Kronofogden, som är oerhört kompetenta och kunniga.

Även Martin Lindvall, bostadspolitisk chef på Fastighetsägarna, har tidigare argumenterat för en uppdatering av bidragsnivåer och inkomstgränser i såväl bostadsbidrag som bostadstillägg så att de matchar den utveckling som skett på bostads- och arbetsmarknaden.
– Ett annat problem med dagens utformning är att så många riskerar återbetalningskrav i efterhand, vilket för hushåll med små marginaler lätt övergår i en långsiktig skuldproblematik. Utöver det uppenbara gör skuldproblematiken det svårare att flytta till ett billigare boende. Här finns det sedan början av 2022 ett färdigt utredningsförslag för att begränsa riskerna, men hittills har ingen regering tagit frågan vidare, säger Martin Lindvall.

Robin Wilhelmsson, kommunikationschef på Heimstaden, har inte tagit del av statistiken från Kronofogden, men tycker att det är tråkigt att utvecklingen går i den riktningen.
– De hushåll som haft det tufft, har fått det tuffare. Det kommer kanske inte som en överraskning givet det ekonomiska läget i samhället, men det är en dyster utveckling. Vi som bolag har få verktyg att hjälpa de mest ekonomiskt utsatta, det är politiken som ytterst måste göra det genom långsiktiga och seriösa reformer. Vår vy är att de bostadspolitiska frågorna inte fått tillräckligt med fokus. Det förlängda bostadsbidraget är välkommet, men det behövs mer långsiktiga lösningar.
Bolaget har jobbat vidare med sin nollvision om vräkningar, som innebär att senast 2030 ska inga av deras hyresgäster vräkas. Arbetet hittills tycks gå i rätt riktning.
– Vi kan inte se en ökning av obetalda hyror, som är den primära orsaken till eventuella avhysningar. Vi håller dock på att analysera nollvisionen för 2023 och har inget mer vi kan säga förrän vi landat i den. Positivt är fler kommuner och aktörer intresserat sig för vår nollvision sedan vi lanserade den och vill veta mera. För en icke-namngiven kommun kunde vi också utbilda dem i vräkningsförebyggande arbete, som inte riktigt fanns på plats.
Han framhåller att dialogerna med kommunen, kronofogden och socialtjänsten blir ännu viktigare när tiderna blir svårare, men tillägger att fånga upp individer kan vara ett resurskrävande arbete.
– Att få myndigheter att prata med varandra tar tid och vi kan konstatera att frågan om vräkningsförebyggande behöver upp på högsta beslutsnivå inom kommunen. Det tar för lång tid att övertyga alla led, så att direkt övertyga beslutsfattarna är en lärdom vi tagit från den korta tid vi jobbat med nollvisionen. Avhysningar kostar samhället och bolag pengar och bidrar till en ökad klyfta i samhället, så man kan tycka att fler borde ha en uttalad strategi om att jobba förebyggande. Riktigt där är vi inte, men vi rör oss i rätt riktning.