Varje vår när stämmo-säsongen drar i gång kommer, lika regelbundet som deklarationen, rapporterna om föreningarna som inte får ihop en styrelse. Där tecknas bilden av valberedningarna som ringer förgäves, ordföranden som suttit ett år för länge, medlemmar som helst av allt vill slippa. I SBC:s Bostadsrätts-rapport 2026 säger tre av fyra styrelseleda-möter att de är beredda att betala för externt stöd för att lyfta av sig en del av ansvaret.
Runt hörnet på Amiralsgatan i Malmö kommer en motbild i lång och gänglig gestalt och säger hej. Jonas Isgren, ordförande i Brf Dadeln. Han har tillsammans med sin styrelse nyligen bestämt sig för att engagera sig i hela kvarteret – eller i en ganska stor bit av stan, faktiskt.
Jonas Isgren pekar mot ett hus några kvarter bort.
– Där är Fastighetsägare Möllevången.
Brf Dadeln har rätt nyligen blivit medlem i Fastighetsägare Sofielund. Båda samverkansprojekten ingår i BID Malmö, där man anpassat BID-begreppet till Boende, Integration och Dialog. Det är relativt ovanligt att bostadsrättsföreningar aktivt engagerar sig i BID-samverkan. Ett 20-tal av BID Malmös drygt 60 medlemmar är visserligen bostadsrättsföreningar, men som Jonas Isgren själv konstaterar är det en sak att stå med på medlemslistan, en annan att faktiskt engagera sig.
[ Annons ]
Att Jonas Isgren hamnade i styrelsearbetet var mest en slump, berättar han med ett leende. Kring millennieskiftet flyttade han in i en andrahands-lägenhet i grannkvarteret, också det en HSB-förening. På något vis fick den dåvarande ordföranden i Brf Dadeln – Anders, en gammal dansk som enligt Jonas Isgren varit med i motståndsrörelsen i Köpenhamn under kriget – nys om att den nyinflyttade kunde ett och annat om datorer.
– Någon hade döpt om en mapp så att det inte funkade. Jag döpte bara tillbaka den, och då var man en stjärna helt plötsligt, skrattar Jonas Isgren.
Man vet aldrig var i huset svagheterna sitter.
Därefter stod Anders bokstavligen och lurpassade när en lägenhet blev ledig i Brf Dadeln.
– Flyttar du in här? frågade han. Ja, lite så var det faktiskt. Men det funkar bra när man blir inslussad på ett bra sätt.
Sedan den förre ordföranden gick bort, någon gång kring 2010, har Jonas Isgren själv haft klubban. Och det saknas inte arbete innanför de egna väggarna. Fastigheten är från 1940-talet, med gamla gjutjärnsrör som han halvt på skämt beskriver som gjutna av krigsskrot.
– Det kan vara bra, det kan vara dåligt. Man vet aldrig var i huset svagheterna sitter, säger Jonas Isgren.
Relining står på tur. Dessutom finns åtta trapphus och åtta hissar som ska hålla i gång ett hus med 58 lägenheter.
– Det kostar något så in i helsike när de nu behöver uppdateras, konstaterar Jonas Isgren torrt.
Men ändå finns det kvar tid och energi för engagemang i hela grannskapet. För Jonas Isgren är grundinställningen enkel: man ska bry sig om det ställe där man bor. Och engagemang, menar han, är inte samma sak som att dyka upp på ett möte då och då.
– Många tycker att det räcker med att gå på ett styrelsemöte. Men jobbet sker ju inte där. Det sker överallt, på andra platser.
Det var den logiken som till slut förde in Brf Dadeln i BID Malmö. Föreningen gick med först för ett par år sedan. För Jonas Isgren handlar det i första hand om ett kontaktnät – någon att ringa som vet vad som händer i området. En styrelse, och framför allt en ordförande, är ofta rätt ensam med sina frågor. Där fyller BID Malmö en roll som bollplank. På träffarna bjuds aktörer som Eon, miljöförvaltningen eller MKB återkommande in för att berätta om sina frågor och ge en bild av vad som är på gång.
BID Malmö
Boende, integration och dialog
BID Malmö är samlingsnamnet för de ideella föreningarna Fastighetsägare Sofielund (bildad 2014) och Fastighetsägare Mölle-vången (bildad 2019). I Malmömodellen står BID för Boende, Integration och Dialog och bygger på frivillig samverkan mellan fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, byalag, företag och Malmö stad för att öka trivsel och trygghet. Föreningarna har tillsammans ett 60-tal medlemmar. Årsavgiften för en förening som Brf Dadeln ligger på omkring 4 000 kronor.
– Just det här att man har lite bollplank är bra. Vi behöver vara med för att få kontaktnätet, säger Jonas Isgren.
Nyttan har redan blivit konkret. En pensionerad polis kom på besök och gick igenom fastigheten med trygghetsblick: belysning, buskage, sådant som avgör om en plats känns säker eller inte.
– Så att det blir säkert och trevligt för alla som vistas här.
Ett annat råd gällde jourbutiken i huset, vars skyltfönster brukade täckas av reklam.
– Ner med den så det blir luftigt och man kan se in i butiken. Butiksägaren hade inga problem med det, han plockade ner direkt.
Ofta ganska trivialt, men i sammanhanget viktigt: att hålla koll på källare och förråd, och låsa dem som står oanvända, så att ingen kan hålla på och fixa och dona i skymundan. Han påminner sig om att det för tjugo år sedan hittades dynamit under en trappa i grannhuset. Gängkriminalitet redan då? Nä, kvarlämnat av en gammal vapenhandlare, inget mer dramatiskt än så.
Jonas Isgren menar att poängen inte enbart är ren egennytta. Trygghet är inget en enskild förening kan snickra ihop på egen hand – ett kvarter är aldrig tryggare än sin sämst skötta fastighet.
– Vi vistas ju i samma miljö. Om man hjälps åt blir det mycket, mycket lättare än om någon håller sig för sig själv, säger han.
Allt det här engagemanget kräver tid. Tid som Jonas Isgren fått på ett sätt han helst varit utan. Han håller upp händerna och visar de stela fingrarna, märkta efter tre års cancerbehandling. Han är på väg tillbaka efter att ha varit svårt sjuk.
– Man blir rehabiliterad, suckar Jonas Isgren. Men man blir rehabiliterad till arbetslöshet. Då får man hitta andra sätt att ha en sysselsättning.
Och han håller sig sysselsatt. När en av bostadsrättsplatserna i BID Malmös styrelse blev ledig ringde ledningen och frågade om Jonas Isgren ville kliva in – han brukar ju ändå dyka upp på både informationsträffar och årsmöte.
– Är man med i en förening sätter man sig in i hur den fungerar. Det är bara vanligt hyfs, säger han.
Det är ju egentligen självklart, att man ska vara
med och hjälpa till så mycket man kan och förmår.
Ett hyfs som sedan i somras också har stöd i lag. Den 1 augusti 2026 trädde lagen om avgift för områdessamverkan i kraft. Den tvingar ingen att gå med i en samverkan, men gör det möjligt att – när en kommun godkänt arbetet – ta ut en obligatorisk avgift av de fastighetsägare i ett område som har nytta av den. Frågan om tvång eller inte lämnar Jonas Isgren ändå därhän. Brf Dadeln var redan med, och har aldrig riskerat att tvingas in mot sin vilja. I stället vänder han på det hela.
– Det är ju egentligen självklart att man ska vara med och hjälpa till så mycket man kan och förmår.
På sätt och vis föregrep han debatten om den nya lagen med en motion till HSB Malmö om att organisationen borde bli mer lokalt förankrad och aktivt hjälpa föreningarna att bygga just den sortens nätverk.
– Jag visste inte att det skulle komma en lag baserad på just den här metodiken, säger Jonas Isgren.
Alldeles i närheten ligger Nobeltorget, nyanlagt men öde, och det finns andra som vill blåsa liv i det.
– Då får man inte släcka det, utan pusha på och hjälpa till med vad man kan. Det ska jag ta upp på vårt nästa styrelsemöte, säger Jonas Isgren.
Han säger inte vilken styrelse – BID eller Dadeln.
För honom finns det kanske ingen motsättning. Vinner kvarteret, vinner också det egna huset.
– Kan man se till att miljön blir mer attraktiv gynnar det ju alla. Alla pratar ju om värdet på våra lägenheter.
