Var det bättre förr? Om man förutsätter att priset är fjärrvärmekundens viktigaste parameter är svaret otvetydigt ja. Fjärrvärmepriserna följde enligt Nils Holgerssongruppen inflationen 1996–2003, men har sedan dess stigit väsentligt mer, och den senaste kartläggningen visar att kostnaden har ökat med 31 procent sedan 2023, med rekordhöjningar 2024 och 2025.
I Konkurrensverkets forskningsrapport Frivillig reglering av prissättning – exemplet svensk fjärrvärme är svaret inte lika självklart. Docenterna Lars Fälting, Anders Forssell och Magnus Åberg har på uppdrag av Konkurrensverket gått igenom branschorganisationens arkiv, och det de undersöker är hur branschen har hanterat prisfrågan, inte vad kunden har betalat. Och då har det varit sämre förr. Eller åtminstone lika illa som nu.
[ Annons ]
De konstaterar själva att materialet kommer inifrån branschen och kan ha gett en vinklad bild. Det är också något som Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, reagerar på.
– Studien bygger huvudsakligen på fjärrvärmebranschens egen dokumentation, vilket forskarna själva konstaterar kan ha tonat ned kundorganisationernas betydelse. Det är också missvisande att beskriva frivillig prisreglering som en prioriterad lösning för marknadens parter. De frivilliga initiativen har framför allt reglerat formerna för dialog om priserna, medan leverantörerna behållit rätten att ensidigt bestämma prisnivån.
Men hans sammanfattande omdöme är att Konkurrensverkets forskningsrapport ger ett värdefullt historiskt perspektiv på fjärrvärmens prissättning.
– Forskarna förtjänar beröm för ett gediget arbete som visar hur problemen med fjärrvärmens monopolställning och bristande kundskydd har återkommit under flera decennier. Det är också positivt att Konkurrensverket fortsätter uppmärksamma frågan. Rapporten bekräftar att det handlar om ett strukturellt systemfel som fortfarande saknar en tillfredsställande lösning, säger Rikard Silverfur.
Rapportens huvudslutsats är att branschen under båda de studerade perioderna, 1950–1973 och 1990–2012, själv har tagit ledartröjan för frivillig prisreglering, från riktprisöverenskommelsen till REKO fjärrvärme och Prisdialogen, och på så vis framgångsrikt har undvikit tvingande statlig reglering. Ökad konkurrens genom substitut och tredjepartstillträde har enligt forskarna inte räckt för att hålla priserna i schack.
Lars Fälting, Anders Forssell och Magnus Åberg pekar ut tre förutsättningar för att frivillig reglering ska fungera: yttre tryck, en stark branschorganisation och förtroende mellan parterna. Förtroendet var lågt kring millennieskiftet, då arbetet med en frivillig prisprövning gång på gång låste sig, och i dag ser forskarna tydliga likheter med det läget, med missnöjda kunder och politiskt tryck.
Att forskarna nu föreslår att Prisdialogen ska kompletteras med en skälighetsprövning av prisnivån visar enligt Rikard Silverfur just vad som hittills saknats. Prisdialogen prövar i dag inte nivån, utan hur snabbt priset ändras och hur förutsägbart det är. Rikard Silverfur lyfter fram en grundläggande princip:
– Det finns en grundläggande motsättning mellan monopol och frivillighet. På fjärrvärmemarknaden är kunden i praktiken hänvisad till en enda leverantör, medan leverantören själv kan välja om den vill underkasta sig frivilliga begränsningar.
Kundens rätt till skäliga priser kan inte vara beroende av leverantörens frivilliga medverkan.
Rikard Silverfur delar forskarnas slutsats att prisnivåernas skälighet måste kunna prövas. Han vill samtidigt skilja mellan generell prisreglering, där staten bestämmer exempelvis intäktsramar eller tillåtna prisnivåer, och lagstadgad skälighetsprövning, där kunden får rätt att få sitt pris prövat. Prisdialogen kan enligt honom bidra till transparens och förutsägbarhet, men det räcker inte.
– Kundens rätt till skäliga priser kan inte vara beroende av leverantörens frivilliga medverkan.
Forskarna pekar också på att förutsättningarna skiljer sig från tidigare. Sedan 2017 finns ingen fjärrvärmespecifik branschorganisation, eftersom Svensk Fjärrvärme gick upp i Energiföretagen, och en del fjärrvärmesystem ägs i dag av riskkapitalbolag. De ifrågasätter även om Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden förmår återupprätta förtroendet hos kunderna.
För Rikard Silverfur är slutsatsen entydig. Han menar att rapport efter rapport bekräftar samma systemfel, en monopolmarknad där leverantörerna ensidigt bestämmer priserna och kunderna saknar ett effektivt rättsligt skydd mot oskälig prissättning.
– Det kan knappast råda något tvivel längre om att detta måste åtgärdas, säger han.
Rikard Silverfur vill att regeringen skyndsamt ger Energimarknadsinspektionen förutsättningar att inrätta den föreslagna tvistlösningsfunktionen.
– Det är inte fler utredningar som behövs. Det är ett fungerande kundskydd.
