Kaffet är bryggt. Mackorna bredda. Gåstavarna har parkerats en bit ifrån konferensbordet i Stockholmshems möteslokal i Sätra. Tove Söderström hälsar välkomna och berättar att det är fritt fram att bolla frågor med de som finns på plats innan det är dags för dagens särskilda programpunkt – tips från dietisten.
– Kanske lite högre, hojtar en dam. Min vän här har hörapparat.
[ Annons ]
Runt bordet sitter 14 personer i respektabel ålder som tagit sig hit för att ställa frågor, utan någon särskild inbokad tid. På plats finns socialtjänst, en äldrefältare, en dietist och företrädare för fastighetsägarna. Eller bara för gemenskapens skull.
Det är konceptet Äldrefältare i byn. Sedan i våras har Skärholmens stadsdelsförvaltning och Skärholmens Fastighetsägare hållit träffar i bolagens samlingslokaler, bland annat hos Stockholmshem i Sätra och Svenska Bostäder i Bredäng. Fastighetsägarna bidrar med lokaler och personal, stadsdelsförvaltningen med funktionerna.
Samverkan mellan fastighetsbolag riktas annars ofta mot unga, med läxhjälp och insatser mot oro i trapphus. De som kommit hit brukar sällan beskyllas för att hänga i trappuppgångarna. Ändå har fastighetsägarna gått in.
– Det är mycket som riktar sig mot barn och unga, vilket vi såklart tycker är jättebra. Men vi kände att gruppen seniorer, det fanns inte lika mycket på samma tema där, säger Anton Johnsson, som arbetar med samverkan på uppdrag av Skärholmens Fastighetsägare.
Uppsidan för bolagen är på sätt och vis mindre påtaglig än vid insatser mot unga, men den finns, menar Anton Johnsson. Seniorer tillbringar mycket tid i sina hem och sina områden, och träffarna blir ett sätt att lyssna på hyresgästerna och utveckla utbudet därefter.
– Fastighetsbolagen vill ha relationer med sina hyresgäster. Socialtjänsten vill ha relationer med de som bor i området, säger Anton Johnsson.
Gränsen är samtidigt tydlig.
– Fastighetsbolagens uppgift i ett sånt här sammanhang är inte att vi ska agera socialtjänst. Det är socialtjänstens ansvar, säger Anton Johnsson.
En sak har överraskat Anton Johnsson, trygghet, som ofta står i centrum när kommun och fastighetsbolag samverkar, har knappt kommit upp.
– Det trodde jag det skulle göra, men det har det inte gjort så mycket, säger han.
I stället handlar frågorna om praktiska saker: hur man byter till en lägenhet med hiss, om man måste stå i bostadskö för ett seniorboende. Uthyrarna på plats kan då hjälpa till med hur man kommer in i den interna bostadskön för att söka en lägenhet mer anpassad till ålderns höst.
För Mikael, en av deltagarna som föredrar att vara anonym, handlar det om något annat än hissar och bostadsköer. Han kom för att få framföra synpunkter på socialtjänsten. Framförallt menar han att detta initiativ sänkte en tröskel som han tror att många känner.
– Det finns i samhället, hos oss och alla, en rädsla för socialen. Att det är skamligt att gå till socialen. Det kan jag förstå. Eller känna igen, säger Mikael.
Rädslan, förklarar han, blandas ihop med känslan av att inte klara sig själv och vara en belastning för andra.
– Förut gömde jag mig för att ingen skulle se mig. Men här är det allmänt och öppet, och då bryter man isen, säger Mikael.
Tanken sammanfattar ganska väl hela konceptet. Yaowapa Karlsson är med all sannolikhet Sveriges första äldrefältare. Skärholmens stadsdelsförvaltning inrättade funktionen 2022, som första stadsdel i Stockholm. Rollen är hämtad från fältassistenterna, som sedan länge söker upp unga.
– Tanken är att det ska vara klassiskt socialt arbete, så som man gjorde förr i tiden, säger Yaowapa Karlsson.
Hon är ingen specialist och sköter inga individärenden, utan lotsar vidare till rätt funktion. Skillnaden mot fältassistenterna som är ute bland kvarterens unga är också tiden på dygnet. Någon Halloweennatt ute blev det inte för Yaowapa Karlsson.
– Efter 17 finns det en trygghetsaspekt, och vi har gjort utvärderingar tidigare som visar att den gruppen inte vill vara ute då, säger Yaowapa Karlsson.
Hon pekar på att samlingslokalerna annars ofta används av barn och unga på kvällar och helger, medan seniorerna är lediga på dagarna.
– Så där kan man också fylla ett omättat behov, säger Yaowapa Karlsson.
Initiativet kom från förvaltningen, berättar hon, men uppslaget till att involvera fastighetsbolagen från henne. En anhörig som arbetar i fastighetsbranschen hade berättat om äldre hyresgäster som ringer till bolagets personal för att få lite sällskap. Eller för att något i hemmet behöver åtgärdas. Ofta i kombination.Yaowapa Karlsson funderade på hur kommun och bolag kunde samverka kring hyresgäster som egentligen har behov av socialtjänsten.
Fastighetsbolagens värdar och tekniker har redan en väletablerad kontakt med de äldre, enligt henne. Ett exempel från träffarna: en hyresgäst hade fått en dörr levererad men ingen hjälp att montera den. Fastighetsbolagets representant kunde ringa ett samtal på plats, och saken löstes. Andra frågor har gällt ensamboende som fått en stor lägenhet vid arv eller bodelning och som vill byta till en mindre. En fråga som fastighetsbolagen känner igen, och som här kan tas direkt med den som sitter på svaret.
Socialtjänsten finns på plats genom två områdessocionomer, Tove Söderström och Tilde Rönnerbäck Lindberg. Tjänsterna är nya för i år, en följd av den nya socialtjänstlagen som betonar förebyggande arbete och tidiga insatser.
– Man ska inte behöva komma när det redan är ett problem och man blir kallad till möte på kontoret. Det ska vara där folk redan befinner sig, i en neutral miljö, säger Tove Söderström.
Hon gillar hur det fungerar på träffarna.
– Man ser hur personer kommer fram och pratar med oss, tar med sig broschyrer och sedan går i väg och pratar med någon från fastighetsägarhåll, säger Tove Söderström.
En one-stop-shop. Poängen, förklarar hon, är att slippa stuprören. Frågor om lägenhet och boende har socialtjänsten ingen aning om.
– Man kan prata trygghetslarm med oss och dörrleverans med fastighetsägaren, säger Tove Söderström.
För många är det svårt att veta vem man ska vända sig till, tillägger Tilde Rönnerbäck Lindberg.
– Det är svårt att veta vem man ska prata med i vilken situation. Då kan vi hjälpa till att reda ut det, säger Tilde Rönnerbäck Lindberg.
Träffarna fortsätter under hösten, och modellen ska enligt stadsdelsförvaltningen och Skärholmens Fastighetsägare kunna anpassas till fler målgrupper.
