I maj förra året införde regeringen en tillfällig höjning av ROT-avdraget, från 30 till 50 procent av arbetskostnaden, upp till 50 000 kronor. Syftet var att få fart på byggbranschen i ett tufft konjunkturläge.
Trots krav från bland annat branschorganisationen Byggföretagen på att göra höjningen permanent löpte det mer generösa avdraget ut vid årsskiftet.
Samtidigt hann det få tydlig effekt. Under maj, juni och juli förra året fick omkring 70 000 fler sin ROT-ansökan godkänd jämfört med motsvarande period året innan. Totalt ökade antalet godkända ansökningar med omkring 18 procent, något som Fastighetstidningen tidigare har rapporterat om.
Men det stora uppsvinget väcker också frågor om hur väl Skatteverkets system kontrolleras.
I dag sänder SVT:s Uppdrag granskning ett program om hur ROT-systemet har kunnat utnyttjas av byggbolag som uppgett att de genomfört renoveringar som i själva verket aldrig ägt rum. Genom att själva testa systemet visar redaktionen hur det går att ansöka om ROT-avdrag för ett arbete som aldrig har utförts.
[ Annons ]
När Skatteverkets underrättelsechef Patrik Lillqvist får frågan om myndighetens kontrollsystem borde kunna upptäcka den typen av fusk medger han att det finns mycket kvar att göra för att förbättra kontrollerna. Samtidigt, säger han, kommer myndigheten alltid att hitta enskilda fall av fusk.
Hur ROT-avdraget används och vilka som gynnas av det har länge varit föremål för debatt. I samband med att det temporära taket höjdes gick man hos Hyregästföreningen ut och menade att regeringens beslut var felriktat. Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, menade då att en ökning av rotbidrag förstärker orättvisan mellan upplåtelseformerna.
– Vill man hålla uppe sysselsättningen i byggandet finns det mer effektiva sätt att jobba med, som att ge ut förmånliga bygglån i lågkonjunktur och renoveringsstöd, sade han i en intervju med Fastighetstidningen.
