Väljarnas mest prioriterade frågor och hur de påverkar branschen är temat för vår serie inför valet. Med på på tio-i-topp är äldreomsorgen.
Anna Marand, projektutvecklingschef på Hemsö, talade för en tid sedan med sin äldre pappa om valet och vilka frågor som var på agendan. Hon undrade om han kunde förklara varför det var så lite debatt kring äldreboenden.
Anna Marand, projektutvecklingschef på Hemsö, talade för en tid sedan med sin äldre pappa om valet och vilka frågor som var på agendan.
– Det är väl för att politiker inte är över 80 år var hans svar, säger Anna Marand. Men jag tänker att politiker även har föräldrar som är gamla och i behov av äldreboenden, så det borde inte vara en bortglömd fråga.
Med tanke på att nästan 30 procent av de röstberättigade är över 65 år skulle man kunna tro att bostaden på äldre dar, då det inte längre funkar att bo kvar utan service och anpassning, är en viktig angelägenhet.
[ Annons ]
– Det tycks som debatten stannar vid sjukvård, medan själva boendefrågan hamnar i skymundan. Kanske är det för att gemene man inte riktigt förstår systemet. Primärvården för äldre är ett delat ansvar mellan kommun och region: kommunen ansvarar för sjuksköterskorna på ett äldreboende, regionen för läkarna. Den uppdelningen gör att medborgare – och ibland även politiker – inte alltid vet var ansvaret egentligen ligger. Ibland blir man förvånad över hur lite insatta vissa politiker faktiskt är i frågorna, säger Anna Marand.
För Hemsö är äldreboenden en central del i verksamheten. Bolaget äger 235 fastigheter för äldreboenden i Sverige, Tyskland och Finland. Äldreboende är bolagets största fastighetskategori och står för 36 procent av fastighetsvärdet.
Behoven är stora och kommer att bli större med en åldrande befolkning, även om det parallellt är många äldre som är pigga långt upp i åren. Anna Marand påpekar att äldreboende är en av de allra dyraste boendeformerna som finns, eftersom personaltätheten ofta ligger nära ett-till-ett.
– För relativt pigga 85-åringar som inte kan bo kvar hemma är det bättre att hitta ett alternativt boende. Man har tidigare kallat det trygghetsboende, men jag tänker mer på ett mellanboende. Det skulle vara en billigare väg att gå, och det skulle kunna bidra till de omtalade flyttkedjorna genom att fler flyttar i tid, säger hon.
Men vare sig det ska byggas mellan- eller äldreboenden så ser hon inte att politiken finns där för att möta upp den demografiska utvecklingen.
– Det är tyvärr tvärtom. Det statliga investeringsstödet till äldreboenden togs bort med motiveringen att pengarna skulle göra mer nytta på annat håll, genom höjda statliga anslag till kommunerna. Man har tagit bort en del av finansieringen utan att ersätta den i motsvarande mån. Det är nästan en förtäckt besparing: man tar bort ett stöd och säger att kommunerna ska kompenseras på annat håll, men jag har varken sett eller hört att det har skett, säger hon.
Investeringsstödet var, menar Anna Marand ett effektivt verktyg – pengarna gick dit de var tänkta att gå och ”brann inte inne”, utan försvann helt när anslaget togs bort. Samtidigt fanns brister i utformningen som gjorde det mindre träffsäkert än det kunde ha varit.
– Stödet söktes i samband med bygglovet – ett skede som kom efter att hyresavtalet redan var tecknat och investeringsbeslutet redan fattat. Man fick alltså hoppas att pengarna fanns kvar när man väl sökte – ibland tog de slut. Det skapade en osäkerhet. Hade man i stället kunnat koppla stödet till själva investeringsbeslutet, i samband med att hyresavtalet tecknas, hade det fått betydligt större genomslag på hyrorna, säger Anna Marand.
Nu talar den rödgröna sidan om att återinföra investeringsstöd för äldreboenden – exakt till vilka nivåer är oklart. Samtidigt vill dessa partier mer eller mindre också se vinstbegränsningar eller vinstförbud för privata aktörer inom vård. Skulle det påverka Hemsös verksamhet?
– Det beror helt på hur långtgående reglerna blir. Bilden av stora övervinster stämmer inte med verkligheten bland våra hyresgäster. Att driva ett äldreboende är en lågmarginalverksamhet. Det jag tror kommer hända är snarare att det blir mycket svårare för mindre operatörer att komma in på marknaden, medan de stora aktörerna klarar av att hantera nya regler, säger Anna Marand.
Flera partier har åsikter om LOV (lagen om valfrihet i vården). Här är det främst Vänsterpartiet som vill stoppa LOV, medan Socialdemokraterna menar att det är en fråga för kommunerna att avgöra. Miljöpartiet säger sig vara för valfrihet, men poängterar att den redan finns där det finns fler än en utförare.
Hur ser du på LOV?
– Utan LOV blir processen mycket trögare. Ska kommunen bygga ett nytt äldreboende krävs en lång rad beslut, och varje beslut kan ta tre månader. Med LOV fattar kommunen ett beslut om systemet, och sedan är det marknaden som kan agera snabbt. Det skapar också en trygghet: man vet ersättningsnivåerna och kan räkna på projekten. Sen spelar förstås ersättningens storlek roll – är den för låg får man inte den kvalitet man hoppas på. Man får det man betalar för, säger Anna Marand.
En del kommuner ser LOV som ett hot för sin egen verksamhet. Man vill behålla rådigheten över marknaden, för att undvika en överetablering av äldreboenden som i sin tur kan ge tomma platser i de kommunala boendena. Alltså samma resonemang som förs fram i friskoledebatten där kommuner oroas över att de egna skolorna står med tomma bänkar.
Nu försvinner inte behoven av äldreboenden vare sig det är privata eller offentliga utförare påpekar Anna Marand.
– Kan inte de privata aktörerna tillgodose det hamnar det i knät på kommunerna, som ändå behöver fastigheter och byggnader. Om en kommun väljer att handla upp en ny operatör för ett boende som de antingen äger eller hyr, brukar den nya operatören i praktiken ta över stor del av befintlig verksamhet och fortsätta fast under annan flagg
Centerpartiet och Kristdemokraterna har lanserat en äldreboendegaranti för alla över 85 år, utan biståndsprövning. Vad tror du om förslaget?
– Spontant låter det som ett dyrt löfte. I grunden hade det förstås varit bra att kunna känna en trygghet i att det finns ett äldreboende att flytta till när man behöver det. Men jag tror mer att det är ett önsketänkande just nu, inför valet, mer än ett realistiskt förslag, säger hon.
Som om du själv fick vara äldreomsorgsminister – vad skulle du prioritera?
– Äldreboenden som de ser ut i dag är en väldigt styrd produkt. Det finns mycket regelverk som ska uppfyllas, och det styr i sin tur hur man bygger. Det gör också att äldreboenden ofta ser likadana ut och tar stor plats – ofta tio lägenheter per korridor, i en vinkel. Det vore bra om man kunde bygga på andra sätt, och även nyttja befintliga fastigheter i mer centrala lägen, säger hon.
Hon pekar särskilt ut Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som ansvarig myndighet för de regler som i praktiken styr utformningen.
– Det är svårt att testa nya koncept fullt ut, eftersom det handlar om mycket pengar. Man vill ha tillstånd att bedriva vård innan man bygger, vilket gör investeringen riskfylld att göra annorlunda. Men det skulle vara roligt att ta fram ett boende som jobbar mycket mer med välfärdsteknik, och som kommer bort från de långa, ganska tråkiga korridorlösningarna.
Går det att bygga om befintliga fastigheter – till exempel tomma skollokaler – till äldreboenden?
– Jag tror man skulle kunna möjliggöra fler ombyggnationer om man lättade på regelverken och öppnade upp för fler typer av utformningar, allt går men det är i grunden en kostnadsfråga. Det finns också en hel del bostadsbyggrätter som ännu inte har bebyggts, men som på grund av sin utformning, inte kan användas till äldreboenden, konstaterar Anna Marand.
