Nu går valrörelsen snart in i sin avgörande fas. Vilka frågor som faktiskt blir valets stora och avgörande brukar bli tydligare först när det börjar dra ihop sig.
Enligt Novus mätning Väljarnas viktigaste frågor från juni 2026 är sjukvård, skola, lag och ordning, invandring, äldreomsorg, klimat, jobb, ekonomi, miljö och energi de frågor väljarna prioriterar högst.
Ingen av dem är en renodlad fastighetsfråga. Ändå påverkar de branschen på en rad olika sätt – från skolfastigheter och äldreboenden till elpriser och översvämningsrisker. Vi har därför bett personer i fastighetsbranschen att svara på vad väljarnas viktigaste frågor faktiskt betyder för branschen.
För Emil Bood, verksamhetschef på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, Fastun, är kompetensförsörjningen en springande punkt – oavsett valår.
De kommande fem åren väntas omkring 12 000 nya medarbetare behövas i fastighetsbranschen. En stor del av behovet beror på omfattande pensionsavgångar, samtidigt som för få nya medarbetare står redo att fylla luckorna.
– Att det ser ut som det gör är så klart en kombination av flera saker, och det är varken enskilt branschens eller politikens ansvar. Samtidigt har det skett framsteg.
[ Annons ]
Emil Bood pekar bland annat på att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan har ökat de senaste åren.
– Vi har fått en relativt hög beviljandegrad inom vår bransch och dessutom en bättre spridning runtom i landet. Rent generellt har vi en god dialog med Myndigheten för yrkeshögskolan. De lyssnar in vilka behov vår bransch står inför.
Borde branschen ha ett ännu större inflytande över utbildningarnas innehåll och dimensionering?
– Jag tycker att vi har tillräckligt många ingångar för att påverka innehållet i utbildningarna. Däremot sker utvecklingen just nu väldigt snabbt, inte minst i och med AI:s intåg. Det innebär att man måste kalibrera utbildningarna snabbare än tidigare, och i den förändringen är myndigheterna kanske inte alltid så snabba. Samtidigt behöver saker och ting ha sin gång.
Regeringen har tidigare meddelat att pilotverksamheten för den nationella yrkesutbildningen, en ny vuxenutbildning på gymnasial nivå som bygger på yrkeshögskolans modell, förlängs till och med 2028 – hur kan det påverka kompetensförsörjningen framåt?
– Från början var jag något skeptisk till att addera ytterligare ett utbildningssystem, men nu är jag desto mer positiv till möjligheten att göra det permanent, även om upplägget behöver testas ett par år till.
Enligt Emil Bood är en av de stora fördelarna att utbildningen är helt behovsstyrd utifrån vad branschen efterfrågar. Antagningen baseras dessutom på de sökandes tidigare meriter, till skillnad från den kommunala vuxenutbildningen. Det gör det lättare för vuxna som vill byta yrke att få en utbildningsplats.
– Många vuxna som vill yrkesväxla får kanske inte en plats inom yrkesvux, eftersom andra grupper prioriteras. Så är det inte här. Det är väldigt positivt, eftersom det skapar en bättre matchning redan från start.
Utöver sådana här pilotprojekt – var kan politiken göra störst skillnad just nu?
– I första hand måste företagen själva lägga resurser på att lösa kompetensbristen, men politiken kan så klart på olika sätt öppna dörrar och skapa incitament.
Vad skulle det kunna handla om i praktiken?
– Till exempel någon form av handledarersättning – eller en ersättning till de företag som tar emot praktikanter, både inom gymnasiet och yrkeshögskolan. Vi kan inte förlita oss på att det finns tillräckligt många eldsjälar där ute som tar emot praktikanter och ser det som en naturlig del av verksamheten. Det behöver inte vara stora summor, men det skulle ha en viktig symbolisk betydelse. Det ska löna sig att faktiskt lägga ner tid och engagemang.
– En annan lågt hängande frukt skulle kunna vara att skapa en praktikbank, där man samlar företag som är positiva till att ta emot praktikanter. Det skulle göra det smidigare och skapa bättre förutsättningar för företagen.
