Myresjömossen utanför Vetlanda ska återställas. Upp till 156 hektar tidigare dikad och torvbruten myrmark återväts i ett samarbete mellan OBOS, Länsstyrelsen i Jönköpings län och övriga markägare i området. Det är en av de mest omfattande våtmarksrestaureringar som pågår i Sverige just nu.
Obos äger 134 av de 156 hektaren och möjliggör projektet genom att upplåta marken. Projektet finansieras via EU-programmet Improve Aquatic Life, Europas enligt projektägarna största vattenvårdssatsning, med inriktning på södra Sverige. I Jönköpings län finns 40 miljoner kronor avsatta, varav uppemot fem miljoner går till Myresjömossen. De fysiska åtgärderna planeras genomföras 2028–2029.
[ Annons ]
– Minst hälften av våtmarkerna i Jönköpings län har försvunnit till följd av mänsklig aktivitet. Därför är vi mycket glada över att tillsammans med markägarna kunna genomföra en restaurering av den här omfattningen. Det är en viktig insats för klimatet, vattenmiljön och de växter och djur som är beroende av våtmarker, säger Brittis Benzler, landshövding och chef för Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Myresjö är platsen där Myresjöhus – numera en del av Obos – grundades 1927, vilket ger satsningen en symbolisk dimension. Restaureringen syftar till att minska koldioxidutsläppen från torvmossen, förbättra vattenkvaliteten i Kroppån och stärka den biologiska mångfalden. Omkring 600 arter är kopplade till den typ av våtmarksmiljö som ska återskapas.
– Myresjö är platsen där vår historia började för snart hundra år sedan. Därför känns det särskilt meningsfullt att kunna bidra till att återställa ett område som har stor betydelse för både naturen och lokalsamhället. Projektet visar också vad som är möjligt när markägare, myndigheter och andra aktörer arbetar tillsammans för att skapa långsiktiga värden för natur, klimat och biologisk mångfald, säger Malin Svensson, koncerndirektör för Obos Trähus.
Projektet sker mot bakgrund av EU:s naturrestaureringslag, som trädde i kraft i augusti 2024 och ställer bindande krav på medlemsländerna att återställa skadade ekosystem. Lagen öppnar samtidigt för att restaureringsinsatser kan vägas in i framtida markanvändningsdiskussioner, och skapar därmed nya incitament för privata markägare att agera, även i områden som länge legat utanför exploateringsintresset.
Men på OBOS menar man att drivkraften funnits där redan tidigare och främst av andra anledningar.
– Vi ser det som en självklarhet att bidra på de sätt vi kan för att främja biologisk mångfald och minska vårt eget koldioxidavtryck som också är tydligt målsatt i vår hållbarhetsstrategi. Samverkan med myndigheter är helt avgörande för att vi ska kunna bygga där människor vill bo. Dock ska det inte ske på ett ohållbart sätt. Med det sagt är det självklart så att vi ser möjligheter i att få bygga på just sådana platser och möjliggöra det genom dialog och samverkan kring den här typen av projekt, säger Karin Hellgren, chef för varumärke och kommunikation på OBOS.
