Bostadsbrist råder nu i 102 av landets 290 kommuner, motsvarande 35 procent. Det visar statistik från Boverket som analyserats av LF Fastighetsförmedling. För tio år sedan uppgav 240 kommuner, eller 83 procent, att de hade bostadsbrist.
För första gången på 25 år är det fler kommuner som uppger balans än underskott på bostadsmarknaden, och andelen kommuner med överskott har ökat från 3 till 19 procent. I fyra län (Gävleborg, Kronoberg, Västernorrland och Västmanland) finns inte en enda kommun med bostadsbrist.
[ Annons ]
Utvecklingen är särskilt tydlig i mindre kommuner. Bland de 175 kommuner med färre än 25 000 invånare och utan högskola har andelen med bostadsunderskott sjunkit från 74 till 24 procent.
– Det är en av de mest positiva nyheterna om svensk bostadsmarknad på länge, men glädjen är ojämnt fördelad. I storstadsregionerna lever bostadsbristen kvar, och med återflyttningen mot städerna riskerar vi att problemen förvärras just där det är svårast att bygga, säger Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling.
Mer än hälften av Sveriges befolkning bor fortfarande i kommuner med bostadsbrist. I Storstockholm uppger 22 av 26 kommuner underskott. Motsvarande siffror för Storgöteborg är 12 av 13 och för Stormalmö 8 av 12.
Marcus Svanberg efterlyser strukturella reformer för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
– Vi har länge efterlyst ett helhetsgrepp om bostadspolitiken som gör det enklare för fler att byta bostad efter behov. De lättade bolånereglerna som nyligen infördes är ett steg i rätt riktning, men de löser inte bostadsmarknadens strukturella problem. För att öka rörligheten på riktigt krävs långsiktiga reformer, som att trappa ner både flyttskatten och ränteavdraget, säger han.
