Anläggningen, som är en av Kristianstads kommuns största, producerar mer än en miljon kilowattimmar solel per år. Den är byggd på en upphöjd stålställning ovanpå parkeringshuset som tillhör Boulevard, vilket innebär att parkeringsplatserna på det översta däcket behålls – panelerna fungerar samtidigt som väderskydd för de parkerade bilarna.
Det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen (ABK) äger och förvaltar gallerian genom dotterbolag. Precis över gatan har bolaget en större fastighet med både kommersiella lokaler och bostäder, och det är den fastigheten som nu kopplas in på samma nät.
[ Annons ]
Det sammankopplade nätet kallas ett icke-koncessionspliktigt nät, IKN, och förutsätter ett tillstånd från Energimarknadsinspektionen som nu beviljats. Modellen innebär att överskottsel från solcellsanläggningen – i de timmar då gallerians förbrukning är lägre – kan nyttiggöras i grannfastigheten i stället för att matas ut på det lokala elnätet.
– Förutom att det är ekonomiskt fördelaktigt kommer vi att kunna kapa effekttoppar och minska belastningen på det ansträngda lokala elnätet, säger Karl-Henrik Persson, vd på ABK.
Elnätet i Kristianstad uppges vara hårt belastat. Med batterier på plats ska anläggningen också kunna hantera effekttoppar, och sommartid väntas den ge billig kyla till gallerian under de månader då kylbehovet är som störst.
– Den nya anläggningen är en väldigt god affär för Boulevard. Vi får billig kyla under sommaren då vi har högst förbrukning, säger Karl-Henrik Persson.
Parkeringsplatserna som bevaras är avsiktliga. I den intilliggande ABK-fastigheten bygger Högskolan Kristianstad ett citycampus som planeras öppna 2029, och bolaget räknar med att platserna då kommer att behövas.
ABK:s satsning sker mot bakgrund av ett lagstiftningsarbete som delvis fortfarande pågår. Tidigare i år lade regeringen fram en proposition som förtydligar hur balansansvaret ska hanteras vid energidelning – ett krav som tidigare väckt farhågor om att det skulle sätta oproportionerliga hinder för mindre aktörer. Regeringen har inte tagit bort kravet, men förtydligat att den som tar emot delad el i normalfallet redan har balansansvaret löst genom sin befintliga elleverantör. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
En olöst fråga är att Sverige ännu inte infört någon definition av energigemenskaper i nationell rätt – något som EU:s elmarknadsdirektiv och förnybartdirektiv kräver av alla medlemsstater. Både Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen har rekommenderat regeringen att lagreglera området, och Sverige riskerar ett överträdelseärende om det dröjer.
Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, välkomnar den typ av lösning som ABK nu satt i drift – men ser ett behov av tydligare politisk prioritering.
– Det är viktigt att politiker, myndigheter, elnätsbolag och företrädare för energisektorn bejakar och främjar denna utveckling eftersom det är positivt för elnätet. Kommunerna behöver prioritera detta i sina kommunala energiplaner, och länsstyrelserna bör också ha som sitt uppdrag att stötta kommunerna i att prioritera energidelning.
