I maj 2025 lämnade Klimatanpassningsutredningen sitt betänkande med elva förslag till lagändringar. I maj 2026 saknas fortfarande en proposition. Nu kräver Sweden Green Building Council att regeringen ökar takten.
– Det är ett tecken på att klimatanpassningen fortfarande inte behandlas med den brådska som frågan kräver. Regeringen behöver ta frågan på större allvar och öka takten i arbetet, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.
[ Annons ]
Organisationen presenterade i dag rapporten Från sårbarhet till motståndskraft, som kartlägger fem strukturella hinder för klimatanpassning av den byggda miljön. Rapporten pekar ut skev ansvarsfördelning, osäker finansiering och bristande uppföljning som de centrala problemen — men understryker att den politiska viljan att driva igenom förändring är det som nu saknas.
Det går inte att sätta en exakt prislapp på ett förlorat år.
Kostnaden för passiviteten syns redan. Under 2024 rapporterades omkring 19 000 naturrelaterade försäkringsskador i Sverige, med utbetalningar på drygt 1,1 miljarder kronor. Skyfallet i Gävle 2021 ledde ensamt till försäkringsutbetalningar på närmare 1,9 miljarder kronor.
– Det går inte att sätta en exakt prislapp på ett förlorat år, men vi ser redan att kostnaderna är mycket stora, säger Lotta Werner Flyborg.
Rapporten lyfter också fram en uppföljningsbrist som sträcker sig längre tillbaka. Sedan 2018 är det lag att kommuner ska redovisa klimatrelaterade risker i sina översiktsplaner. År 2023 hade en tredjedel av landets kommuner fortfarande inte gjort det.
– Det visar att dagens uppföljning är för svag, och att krav utan uppföljning får begränsad effekt, säger Lotta Werner Flyborg.
Lotta Werner Flyborg pekar på att bristerna delvis är en resursfråga. Många kommuner, särskilt mindre, saknar tillräcklig kompetens och finansiering för att bära arbetet på egen hand — något som enligt SGBC gör statens ansvar än tydligare.
– Därför behöver staten både följa upp kraven tydligare och ge kommunerna bättre stöd genom gemensamma riktlinjer, långsiktig finansiering och en nationell effektuppföljning som mäter om sårbarheten faktiskt minskar, säger Lotta Werner Flyborg.
Utöver statliga åtgärder lyfter SGBC även certifieringssystem såsom Miljöbyggnad och BREEAM som verktyg för kommuner och fastighetsägare som inte vill vänta på lagstiftning. Certifieringarna ska enligt organisationen fungera som ett sätt att verifiera klimatriskbedömningar och följa upp att åtgärder faktiskt genomförs.
Finansinspektionen har i en rapport från i år bedömt att boendeförsäkringar sannolikt kommer att bli dyrare och att risken för begränsad försäkringsbarhet ökar på sikt utan effektiv klimatanpassning. SGBC drar slutsatsen att kedjan är tydlig: en fastighet som inte klarar en klimatriskbedömning är svårare att finansiera — och svårare att sälja.
