Dammtorp Förvaltning äger en fastighet med 15 lägenheter i Sveg. Stefan Stolt representerar bolaget i fjärrvärmefrågan. I torsdags avslutades hans medling med fjärrvärmeleverantören Solör Bioenergi i Fjärrvärmenämnden. Resultatet kan tyckas paradoxalt: nämndens experter gick på hans linje i stort sett samtliga sakfrågor – men priset höjs ändå inom tre veckor.
– Jag fick inga svar på någon av de brister jag påpekat. Det enda konkreta jag fick med mig var att Solör ska kalla mig till ett möte. Men medlingen är avslutad, så nu har de rätt att höja priserna inom tre veckor ändå, trots alla de här bristerna, säger Stefan Stolt.
[ Annons ]
Det möte som Solör Bioenergi ålagts att kalla till saknar tidsfrist. Och eftersom priset nu får höjas finns det, enligt Stefan Stolt, inget incitament för bolaget att skynda på.
– De har ingen tidspress på sig längre. Det finns inget incitament nu för dem att göra det.
Solör Bioenergi har valt att inte kommentera. Det lämnar Stefan Stolt, liksom bolagets övriga kunder, utan svar på centrala frågor: om förhandlingsskyldigheten verkligen uppfyllts, varför prislista för delleverans inte levererats trots upprepade förfrågningar, och hur bolaget motiverar priser som enligt Fastighetsägarna placerar Solör i toppen bland landets dyraste fjärrvärmenät.
[ Annons ]
De har ingen tidspress på sig längre.
Bakom medlingen ligger en längre historia. Inför 2025 begärde Stefan Stolt förhandling om en aviserad prishöjning, som enligt Nils Holgersson-undersökningen landade på 25,5 procent i Sveg. En regionansvarig på Solör Bioenergi lovade då en skriftlig förhandling via mejl eftersom Stefan Stolt var bortrest vid det tillfälle som erbjöds. Den skriftliga förhandlingen kom aldrig, enligt Stefan Stolt. Solör Bioenergi kan komma att hävda att förhandling ändå ägt rum – något som Fjärrvärmenämndens medlare under torsdagens session konstaterade ytterst är en bevisfråga, eftersom lagen inte ställer några formkrav på hur en förhandling ska genomföras eller dokumenteras.
Trots det fakturerade Solör Bioenergi enligt det nya priset. Stefan Stolt betalade konsekvent enligt 2024 års nivå och mejlade inför varje betalning att förhandlingen ännu inte genomförts.
– Jag bestrider betalningsansvar för resterande del. Och jag fick ibland svar från kundtjänst att den regionansvarige skulle återkomma. Det gjorde han aldrig.
Frågan är juridiskt komplicerad. Fjärrvärmelagen slår fast att en kund som begär förhandling i rätt tid har rätt att få en genomförd, och att nya priser inte får börja gälla förrän förhandlingen avslutats och kunden underrättats om detta – med minst tre veckors varsel.
Johan Nilsson vid Energimarknadsinspektionen (Ei) bekräftar att lagen är tydlig i grunden: fjärrvärmeföretaget måste genomföra förhandlingen och meddela att den avslutats innan nya villkor får tillämpas. Kunden har alltså formellt stöd i lagen för att bestrida det nya priset om så inte skett.
Men där uppstår problemet. Lagen ställer inga formkrav på hur förhandlingen genomförs eller hur beskedet om att den avslutats lämnas – det räcker med ett muntligt telefonsamtal.
– Eftersom det saknas formaliakrav kan det i efterhand vara svårt att bevisa om förhandlingen har genomförts och/eller avslutats och det kan bli en situation där ord står mot ord, skriver Johan Nilsson i ett mejlsvar.
I Stefan Stolts fall är det precis vad som hänt. Solör Bioenergi hävdar att en förhandling ägt rum. Stefan Stolt bestrider det. Fjärrvärmenämndens medlare konstaterade under torsdagens session att det inte finns något formkrav för en förhandling – och att frågan ytterst är en bevisfråga.
– Medlarna sa att jag får ta det med Energimarknadsinspektionen, säger Stefan Stolt.
Ei delar i grunden den bilden. I rapporten Förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden (Ei R2025:16) slår myndigheten fast att både förhandlingsskyldigheten och medling i Fjärrvärmenämnden är verkningslösa – och att orsaken är densamma i båda fallen: fjärrvärmeföretaget saknar incitament att komma överens med kunden.
– Ei föreslår därför att dessa kundrättigheter ersätts av en tvistlösningsfunktion utanför domstol inom energisektorn som kan pröva tvister i sak, skriver Johan Nilsson vid Ei, och tillägger att en sådan funktion även bör ges möjlighet att pröva fjärrvärmeprisets skälighet.
Några skärpta formkrav för hur förhandlingar ska dokumenteras föreslår Ei däremot inte – just eftersom incitamentet att komma överens saknas oavsett hur processen formaliseras.
Jag är inlåst.
Till de sakliga bristerna hör också att Stefan Stolt sedan 2024 begärt en prislista för delleverans – det vill säga vad fjärrvärmen kostar om han kombinerar den med en värmepump för baslast och behåller fjärrvärmen enbart för spetslast vid de kallaste perioderna. Utan den uppgiften kan han inte fatta beslut om alternativa uppvärmningslösningar.
– Jag är inlåst. Jag kan inte välja lösning förrän jag vet vad delleveransen kostar, säger han.
Enligt Fastighetsägarna rapport ”Bäst i klassen” 2026 återfinns Solör Bioenergi i åtta av de tio dyraste fjärrvärmenäten i storleksklassen 10–30 MWh/år. Sveg befinner sig efter 2025 års höjning i den absolut dyraste kategorin. Solör Bioenergi hänvisar till bränslekostnader som förklaring och uppger att dessa utgör 65 procent av kostnaderna – en siffra som Stefan Stolt ifrågasätter med hänvisning till Energimyndighetens branschdata där bränsle i snitt utgör ungefär 23 procent av kundpriset.
