På nionde våningen i det snart inflyttningsklara kontorshuset Grid 17 i framväxande Stockholms hamnkvarter hade ett hundratal personer samlats i torsdags för att lyssna till stadens politiker, fastighetsutvecklare och företagare. Det talades om vikten av bra kommunikationsförbindelser, samarbete och bevara hamnområdets arv. Trendspanaren Nicklas Hermansson var där för att ge åhörarna en inblick i framtiden.
– Det har levt 500 generationer på vår jord. Vi är den sista generationen som kommer ha levt i både den analoga och digitala världen. Det gör vår generation unik.
[ Annons ]
Stockholms Hamnkvarter är ett stadsutvecklingsprojekt i Norra Djurgårdsstaden som består av områdena Värtahamnen och Frihamnen. Projektet drivs av bolaget Stadsutvecklarna i Värtahamnen som är ett samarbete mellan fastighetsbolagen Areim, Bonnier Fastigheter, Castellum, Niam, Vasakronan och Wallfast samt Stockholms stad och Stockholms Hamnar.
– Hamnkvarteren blir en plats där både det stora företaget och den lilla familjen kan trivas och känna sig hemma. Vi tar hand om arvet från hamnen och använder vattenvägarna både lokalt och mot omvärlden. Jag tycker vi har väldigt goda förutsättningar att sätta Hamnkvarteren på kartan över framtidens hetaste stadsdelar, säger Lukas Forslund, verksamhetsansvarig för Stockholms Hamnkvarter.
Nicklas Hermansson driver sajten och nyhetsbrevet NomoFomo och syns flitigt i tv-rutan, där han hjälper oss att förstå framtiden. Här lyfter han fram tre faktorer som kommer att göra stadsdelar attraktiva även i framtiden.
[ Annons ]
– En megatrend som hängt kvar sedan pandemin är att vi vill må bra och ta hand om oss. Då blir det viktigt med grönområden och skapa analoga platser. Vi kommer ha ett stort behov av att koppla bort det digitala, så jag tänker att vi vill ha superanaloga platser som är helt teknikfria. Lite som SJ:s tysta vagnar, säger han.
AI-agenter har blivit allt vanligare inslag i vår vardag, och på sikt även humanoider och cyborgs. Då kommer mänskliga möten bli allt viktigare.
– Vi människor är lata, så vi kommer att vilja vara i stadsdelar som hjälper oss att interagera. Vi mår dessutom bättre och innovationer föds i mötet mellan människor. Sen kommer vi söka oss alltmer mot faktiska händelser i den verkliga världen. Att satsa på kultur och mänskliga möten är därför avgörande för att en stadsdel ska kännas levande och attraktiv.
Vid 2049 förväntas två tredjedelar av världens befolkning leva i urbana miljöer. Därför behöver fastigheter bli lite mer som transformers-leksaker, tycker Nicklas.
– Vi kommer ha mer människor på liten yta. Det betyder att vi måste bygga smartare. Byggnaderna måste kunna ändra skepnad och funktion under dagen, lite som en transformers. Det som är ett café på morgonen blir en nattklubb på kvällen.
När man lyssnat på alla talare idag så verkar det som att kommunikationsförbindelser är nyckeln till framgång. Är det så enkelt?
– Stockholmare lägger enormt mycket tid och tankeverksamhet på pendling. Och jag är övertygad om att vi inte kommer jobba hemifrån i längden – det är ett kortsiktigt beteende, människor mår inte bra av det. Då blir bra kommunikationer en grundförutsättning. De har rätt i det.
Och vad skulle få dig att vilja bo eller jobba här?
– Jag vill ha en upplevelse som är så analog som det bara går, men där tekniken finns i bakgrunden och gör allt friktionsfritt. Inte ett digitalt samhälle – utan en naturnära miljö där hjärnan får vila och därmed utvecklas. Det handlar om en plats som hjälper mig att känna mig mänsklig. Den plats som gör oss mänskliga – den vinner.
