Det var tidigare i år som regeringen valde att gå vidare med förslagen om en mer flexibel hyresmarknad. Däribland en ny privatuthyrningslag, samt ändrade regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder, något som Fastighetstidningen tidigare rapporterat om.
Nu har Riksdagen klubbat igenom förslagen, som väntas träda i kraft den 1 juli i år.
De nya reglerna innebär bland annat att blockhyra kommer att kunna användas för uthyrning av företagsbostäder och delningsbostäder, ett koncept där hyresgäster hyr mindre privata bostadsytor men delar gemensamma utrymmen som kök och sällskapsytor.
[ Annons ]
En annan förändring är att blockhyresgäster får möjlighet att avtala om en alternativ hyressättningsmodell, så kallad anpassad hyra, under förutsättning att hyran prövas av hyresnämnden.
Hos Fastighetsägarna välkomnas beslutet. Johan Kleveland, förbundsjurist hos Fastighetsägarna och expert i den utredning som ligger till grund för lagförslaget, anser att det finns ett tydligt behov av att modernisera reglerna för blockhyra.
– Att det finns bostäder är en förutsättning för ett välfungerande näringsliv. Som bostadsmarknaden ser ut på expansiva orter krävs att det finns tillgängliga bostäder för företag som behöver anställa ny personal utifrån, säger han och tillägger:
[ Annons ]
– Delningsbostäder är en uppskattad bostadsform för den som utöver bostad vill vara del av ett socialt sammanhang. Det vore fullständigt orimligt att denna boendeform inte ska kunna finnas och fungera endast på grund av att vår lagstiftning inte tillåter det, utan att det är motiverat av någonting.
Samtidigt har kritiska röster höjts mot förändringarna. Bland annat menar man att de riskerar öppna för att marknadshyror införs bakvägen och att en större del av bostadsbeståndet kommer att hyras ut till företag i stället för till vanliga hyresgäster (DN 15/5).
Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, är en av dem som riktar skarp kritik mot reformen.
– Regeringen kallar det här “flexibilitet” men vi ser redan hur alldeles för många människor fastnar i dyra och otrygga andrahandslösningar.
Hon menar att konsekvenserna redan i dag märks i storstäderna genom dyra företagslägenheter, uthyrning via flera mellanled och bostadsrätter som köps i spekulationssyfte.
– Det finns inga belägg för att detta faktiskt leder till fler bostäder. Det gör det bara dyrare att bo och ännu mer lönsamt att hyra ut de bostäder som redan finns, säger Marie Linder.
Johan Kleveland delar dock inte denna analys. I stället pekar han på att det redan i dag finns undantag från bruksvärdesreglerna, bland annat för nyproduktion, privatuthyrning, tillval och kooperativa hyresrätter.
Och att det öppnar upp för marknadshyra ser han inte som en risk.
– Den nya bestämmelsen är precis som tidigare undantag omgärdad av ett strikt regelverk som hindrar missbruk, och den norm för hyressättning som införs innebär inte heller att efterfrågan och utbudet bestämmer hyran, säger Johan Kleveland.
Däremot är han skeptisk till att det nu blir lättare att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand, även om den hyrts ut tidigare.
– Sedan 2014 är det möjligt att hyra ut i fler fall och i dag är det egentligen bara om det saknas skäl utöver att tjäna pengar som en andrahandsuthyrning inte godkänns. Vi ser inget behov av att ändra lagen. En ytterligare uppluckring av andrahandsuthyrningsreglerna riskerar leda till spekulationsköp och ökad otrygghet för de övriga bostadsrättshavarna i huset, säger Johan Kleveland.
Även hos Riksbyggen är man kritiska till de utökade möjligheterna till andrahandsuthyrning. Nu befarar man att bostadsrätten som upplåtelseform kommer att försvagas.
– Att det i första hand är medlemmarna själva som bor i lägenheterna är avgörande för tryggheten, engagemanget och stabiliteten i föreningen, säger Sofia Berg Horner, chefsjurist på Riksbyggen.
